KULTUR. När svenskar hör talas om muslimska kvinnor ser de förmodligen en tungt beslöjad och bidragsfinansierad flerbarnsmamma framför sig. Men i motsats till det mångkulturella Sverige, där muslimer tenderar att radikaliseras, utvecklas en allt mer liberal kultur på flera håll i Mellanöstern. Ett bra exempel är Jordanien.
Gilla artikeln på Facebook
Fakta Jordanien
Trots avsaknaden av olja och bristen på dricksvatten har Jordanien på bara något decennium moderniserats och är idag en av Mellanösterns mest lovande länder. Läs och skrivkunnigheten har ökat markant, liksom det allmänna välståndet och tillgången till sociala förmåner för landets befolkning.
På 1950-talet var ungefär en tredjedel av jordanierna kristna, andelen har minskat kraftigt till följd av utvandring och lägre födelsetal bland den kristna befolkningen.
- Befolkning: 6 407 058 (juli 2010)
- Religioner: Sunni-islam (92%), shia-islam (2%), kristendom (6%)
- Talat språk: Levantin (arabiska)
- Officiella språk: Engelska och modern standardarabiska
- Andel läs och skrivkunniga: 91,1%
- Medellivslängd: 78,6 år
Koranen Allena*
Koranen Allena, så kallade koranister, betraktar sig inte som en egen sekt likt Sunni eller Shia. Tvärtom tar man ofta avstånd ifrån det man menar är organiserad religion.
Inriktningen går ut på att man tror på Koranen, men inte på de andra läror som kommit att bli en del av islam genom åren. Alltså följer man inte hadditherna eller sunnah, vilka annars är grundläggande inom traditionell islam.
Koranister tar avstånd ifrån dödsstraff för dem som lämnar islam, något traditionen annars påbjuder. På samma sätt tar man avstånd ifrån dödsstraff genom stening, något som framförs i de så kallade sharialagarna.
Sharialagarna är inte en del av religionen för en koranist, då de inte omnämns i Koranen. Bland många muslimer betraktas koranister som otrogna islam och anses därför förtjäna dödsstraff.
En infekterad debatt om islam, muslimska symboler och inte minst slöjor pågår just nu i Europa. I vissa länder vill man stoppa minareter, moskébyggen eller förbjuda heltäckande slöjor. Ofta sneglar man oroligt på de snabbt växande muslimska minoriteterna i Europa och länderna i Mellanöstern.
I ett sådant läge är det värt att lyfta fram kvinnor som vågar gå mot strömmen, som vågar vara politiskt inkorrekta och obekväma. Som på eget initiativ tagit av sig slöjan, gjort upp med medeltiden och visat att de lever på 2000-talet oavsett vad europeiska politiker menar.

Drottning Rania av Jordanien poserar med sin make Kung Abdullah II inför hela världens kamerablixtar. Men någon slöja, det har hon inte.
Därför vill jag passa på att lyfta fram den muslimska araben tillika drottningen Rania i Jordanien. När hon dök upp i Stockholm i juni på kronprinsessan Victorias bröllop kom hon klädd i en modern västerländskt inspirerad klänning. Inte heller hade hon någon medeltida slöja på sig. När den svenske riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (mp) anlände till bröllopet gjorde han det däremot med en beslöjad fru vid sin sida. Det var nästan så man kunde ana den pinsamma tystnaden i den svenska statliga televisionen när den komiska situationen kablades ut för miljontals TV-tittare världen över.

Miljöpartistiske svenske riksdagsledamoten Mehmet Kaplan med hustrun Feride anländer till kronprinsessan Victorias bröllop.
Men det var inte bara ett PR-trick för västerländsk media, den jordanska drottningen visar ofta upp sig obeslöjad och i kläder som utmanar islamistiska värden. Hon bekänner sig till den progressiva religiösa inriktningen Koranen Allena*, och förkastar därmed det som brukar benämnas sunnor och haddither inom islam. Hon för dessutom traditionen vidare inom familjen, hennes två döttrar syns aldrig beslöjade i offentliga sammanhang i Jordanien.
När Husseins och Ranias äldsta dotter deltog i en idrottsuppvisning tidigare i år var hon inte ensam om att visa upp sig obeslöjad offentligt. Flera andra tjejer följde i drottningens och prinsessans fotspår även de. De slöjbeklädda tjejerna hamnade plötsligt i minoritet inför åskådarna på läktarna.
I arabvärlden har drottning Rania engagerat sig i flera sociala frågor, inte minst i rätten till utbildning för unga flickor. Förra året skrev hon en liten bok som handlar om en modig arabisk flicka som blir hånad för att hon vill gå i skolan. En skrift som användes som ett led i ett globalt projekt för utbildning.






