VETENSKAP. Två fysiker kartlade de sociala nätverken i tre kända mytologiska epos och jämförde dem med sociala nätverk i skönlitterära verk och verkliga sociala nätverk. Forskarna fann att de sociala nätverken i de tre myterna var överraskande realistiska.
Gilla artikeln på Facebook
Viglaf pratar med Beowulf efter ett krig med drakarna. Målning av Henrietta Elizabeth Marshall år 1908. ()
De två fysikerna Ralph Kenna and Pádraig Mac Carron vid Coventrys universitet tillämpade sina kunskaper inom statistisk fysik på de tre klassiska mytologiska berättelserna Beowulf, Illiaden och Táin Bó Cúailnge genom att analysera de olika karaktärernas sociala nätverk. Den uråldriga debatten om huruvida eposen är rent påhittade eller om det finns en kärna av sanning har i och med deras nya inlägg i debatten förstärkt det senare lägret. Artikeln publicerades i tidsskriften EPL (Europhysics Letter) och finns för gratis nedladdning.
Beowulfkvädet är ett anglosaxiskt heroiskt epos som kan ha blivit nedtecknat redan på 700-talet. Händelserna utspelas i Danmark och Sverige på 500-talet. Berättelsen innehåller många mytiska element. Hjälten Beowulf kämpar till exempel mot trollet Grendel och en drake. Frågan om Iliaden, där gudar griper in i striderna om Troja, har verklighetsbakgrund har varit vida omtvistat. Táin Bó Cúailnge är ett irländskt epos som man länge trott varit helt påhittat och saknar ens en gnutta av sanning. Men arkeologiska upptäckter på senare tid sätter eposet i samband med händelser på Irland för 3200 år sedan. Frågan forskarna ställde sig var om myterna trots alla övernaturliga inslag kan bygga på verkliga personer och händelser.
Fysikerna gjorde kartor över de tre eposens sociala nätverk. Beowulf, Iliaden och Táin Bó Cúailnge innehåller 74, 716 repektive 404 karaktärer. Alla karaktärerna och deras förhållanden kartlades.
För att få ett mått på hur populär en karaktär var räknade de hur många länkar till andra karaktärer de hade. Forskarna mätte sedan hur populäriteten fördelade sig i de sociala nätverken. Också relationernas typ analyserades. Vänlighet markerades ifall karaktärerna var släkt, pratade med varandra, pratade om varandra eller om det var uppenbart att de var vänligt inställda till varandra. Fientlighet markerades ifall karaktärerna hamnade i konflikt med varandra eller om karaktärerna var fientligt inställda mot någon de kände.
De kartlade även de sociala nätverken i de moderna skönlitterära verken Samhällets olycksbarn, Rikard III, Sagan om ringen och den första boken i Harry Potter-serien.
De sociala nätverken från de mytiska berättelserna jämfördes sedan med de sociala nätverken från de skönlitterära verken med samma matematiska och statistiska metoder som används för att analysera verkliga sociala nätverk som till exempel Facebook.
De sociala nätverken i de tre myterna visade sig likna verkliga sociala nätverk. De hade liknande fördelningar av populäriteten. Graden av länkar till personer av samma populäritet var liknande. I inget av nätverken ledde ett borttagande av den mest populäre karaktären till att nätverket kollapsade.
Verkliga sociala nätverk består av grupper av personer i vilken alla känner varandra. Mellan dessa grupper finns det mycket sociala personer som binder samman grupperna. Verkliga sociala nätverk karakteriseras också av att det aldrig är mer än ett par länkar mellan två slumpvist valda personer.
Forskarna fann att de sociala nätverken i de mytiska eposen och skönlitterära verken hade dessa egenskaper. Men de skönlitterära verken hade flera avvikelser. De mindre karaktärerna var till exempel kopplade till huvudpersonen. Om man tog bort huvudpersonen i något av de skönlitterära verken var de mindre karaktärerna fortfarande sammanlänkade med varandra. Tog man till exempel bort Beowulf så kollapsade nätverket.
- Alla tenderar att vara anslutna till alla andra [i skönlitterära verk], annars blir berättelsen för svårt att följa, sade Kenna till Science
Ännu ett skäl som talade för att de mytiska eposen har verklighetsbakgrund är att i de skönlitterära verken fördelade sig populäriteten på ett annat sätt.
Av de tre myterna är det Iliaden som är mest likt ett riktigt nätverk. Iliaden har alla de undersökta egenskaperna som kännetecknar verkliga sociala nätverk.
Det finns arkeologiska bevis på att Beowulf är baserat på verkliga personer. Nätverket var visserligen litet, men Beowulf hade de flesta egenskaper som kännetecknar ett riktigt socialt nätverk. I Beowulfs nätverk samverkade karaktärer med samma populäritet i lägre grad än förväntat. Men togs huvudpersonen bort så blev nätverket mer likt ett verkligt. Forskarna hävdar att detta styrker nätverkets historicitet.
Av de tre myterna är Táin Bó Cuailnge den minst sannolika. Forskarna tog bort de svaga länkarna associerade med de sex karaktärer med flest länkar. De sex karaktärerna var alltför övermänskliga och alltför väl länkade. Efter justeringen blev nätverket mer som ett verkligt nätverk. Forskarna tror att de sex karaktärerna under tidens lopp har smält samman från flera olika karaktärer innan det skrevs ned.
Uppenbart har de tre mytiska eposen mycket som helt klart är övernaturligt, men själva samhällsnätverket har mer gemensamt med ett realistiskt socialt nätverk än ett påhittat. Dessutom finns det arkeologiska bevis för att delar i myterna är sanna.
