Enligt Aftonbladets ledarskribent Wolfgang Hansson lönar sig invandring, framför allt för mottagarlandet. Han stöder sig på en FN-rapport, författad under ledning av Jeni Klugman, till vardags direktör för världsbankens genusavdelning. Trots massmediernas intensiva "upplysningsarbete" i denna fråga har i stort sett ingen tagit påståendena om invandringens lönsamhet på allvar - hur gärna de än velat. Finansminister Anders Borg är ett bra exempel.
Just Moderaterna fokuserar sin retorik på invandringens lönsamhet för Sverige. Men den politik som förs präglas av ett totalt ointresse för att attrahera de mer lönsamma av invandrarna. Man låtsas istället som att Sverige är helt maktlöst när det gäller att styra vem och vilka som skall få flytta in i landet.
När det gäller alternativa invandringslösningar är det tyst. Och de ekonomer som presenterar alternativa lösningar får vi inte höra talas om - det ser massmedia till. En sådan ekonom är amerikanen Gary S. Becker, belönad med nobelpriset i ekonomi 1992. Becker har vid flera tillfällen, senast i bokform presenterat lösningen på problemet med olönsam och problematisk invandring. Istället för att flyktingsmugglare skall ta betalt av invandrarna skall staten göra smugglingen onödig, genom att göra invandringen fri samtidigt som man själv tar rejält betalt av invandrare som vill flytta in i landet.
Som en koloniträdgård eller en golfklubb
När en golfspelare vill använda stadens golfbana måste han först köpa in sig med ett dyrt medlemskap, för att på så sätt ta sin del av de investeringar som gjorts i den anläggning som han vill använda. En invandrare som vill flytta till ett land tar del av infrastrukturen i landet. Dessa investeringar, som generationer av medborgare har gjort, är en del av varför mottagarlandet är bättre att bo i än migrantens hemland. Infrastrukturen ger alla boende möjlighet till höga löner, viktiga trygghetssystem och ett liv med många möjligheter som inte finns i underutvecklade länder.
För särskilt begåvade men fattiga invandrare kan staten välja att stötta vederbörande med ett lån till "invandringsavgiften", men givetvis måste den som inte återbetalar lånet i tid lämna landet. Enligt Becker skulle en avgift på bara 50 000 dollar (300 tkr) göra stor nytta för att "sålla agnarna från vetet" men han argumenterar för att den ska vara betydligt högre. I en artikel fäster han också stor vikt vid att en vissa undantag måste göras: Invandrare som har kriminell bakgrund eller lider av allvarliga sjukdomar ska inte släppas in oavsett vad de betalar.
Om man gör antagandet att Sverige årligen skulle ta in 100 000 invandrare till "minimiavgiften" 300 Tkr skulle avgiften ge 30 miljarder kronor till statskassan. Ekonomipristagaren Becker räknar emellertid inte invandringsavgifterna som "vinsten" på invandringen, eftersom en större befolkning kräver en större infrastruktur. Staten måste räkna invandringsavgiften som en deltäckning av de nya invånarnas del av de gemensamma kostnaderna. Enligt Becker är istället vinsten med systemet att man får in helt andra invandrare om man låter dessa betala mottagarlandet för att få komma in. Enligt Becker blir en utlänning som är villig att betala ett större belopp som inträdesavgift en lönsam invandrare, som automatiskt har de egenskaper som alla invandringsländer söker:
- Yrkesskickliga personer har relativt större betalningsvilja, eftersom deras inkomster skulle öka mer p.g.a. flytten än vad okvalificerade personers inkomster skulle öka.
- Ambitiösa och hårt arbetande individer har också mer att tjäna i en utvecklad och väl fungerande ekonomi, och har därför mer anledning att betala än andra.
- Systemet kommer att attrahera relativt unga utlänningar. Unga vuxna har mer att tjäna på att arbeta i mottagarlandet än äldre, eftersom de kommer att arbeta under en längre period.
- Personer som har för avsikt att stanna länge i mottagarlandet är mer villiga att betala än sådana som bara avser att tjäna en hacka för att sedan återvända hem. Därmed får man immigranter som har anledning att lära sig landets språk, seder och bruk, som vill assimilera sig och bli uppskattade, informerade, aktiva medborgare.
- Av självklara skäl skulle verkliga flyktingar, som är förföljda av sina egna regeringar av politiska skäl, vara villiga att betala för förmånen att få bo i en frihetlig rättsstat.
