Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa FRA-lagen till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Detta eftersom det enligt organisationen var tveksamt om lagstiftningen levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet.
Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning.
Under tisdagen godkände Europadomstolen den uppdaterade FRA-lagen, men framför samtidigt viss kritik och framhåller att lagstiftningen kan förbättras i ett antal avseenden.
– Det är bra att vi nu har fått detta besked från Europadomstolen. Signalspaning ingår som ett viktigt led i Sveriges underrättelseverksamhet. Det har funnits ett stort allmänintresse i att det klargörs om FRA-lagen, som möjliggör hemlig övervakning av enskildas kommunikation i stor skala, innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för att skydda individens fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa i ett pressmeddelande.
Europadomstolen framhåller i sin dom att FRA:s signalspaning innebär ett ingrepp i enskilda människors integritet, men att ingreppet kan rättfärdigas av hänsyn till statens intresse av att bedriva försvarsunderrättelseverksamhet.
Den samlade bedömningen är att den uppdaterade FRA-lagen innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för att Sverige ska anses ha uppfyllt de minimikrav som följer av Europakonventionen. Domstolen framhåller dock att lagstiftningen kan förbättras i flera avseenden för att stärka skyddet för enskildas integritet.
Det är framförallt i två avseenden som Europadomstolen framför kritik. För det första anser Europadomstolen att det finns frågetecken kring skyddet för enskildas integritet i fall där Sverige överlämnar inhämtad underrättelseinformation till andra stater eller internationella organisationer. I dessa fall innehåller lagen inte en tillräckligt tydlig reglering.
För det andra anser domstolen att det är en brist att den statliga tillsynsmyndigheten SIUN inte behöver motivera sina beslut när den prövar klagomål från enskilda som misstänker att de har övervakats. Detta innebär att det i praktiken inte är möjligt för enskilda att få reda på om deras kommunikation har övervakats av FRA.
– Europadomstolens dom innebär att FRA-lagen anses leva upp till de minimikrav som gäller enligt Europakonventionen, men visar samtidigt att lagstiftningen kan förbättras för att enskilda ska få ett fullgott skydd för den personliga integriteten. Sverige bör inte balansera på gränsen till vad som kan strida mot grundläggande mänskliga rättigheter, och det får förutsättas att regeringen tar till sig av de synpunkter som Europadomstolen för fram, säger Fredrik Bergman.
