Globaliseringen beskrevs länge av akademiker och andra som ett slags ostoppbart naturfenomen som skulle bana väg för en ständigt mer spännande och "gränslös" värld.
Men denna process har idag sin storhetstid bakom sig. Sedan 00-talet, och inte minst sedan den stora finanskrisen, har globaliseringen bromsat in rejält.
– Det går knappt en dag utan att ett land vidtar åtgärder för att skydda inhemska företag och försvåra verksamheten för utländska bolag, säger Simon Evenett, professor i ekonomi vid Sankt Gallens universitet, till Die Welt.
Evenett och andra ekonomiska experter jämför den nuvarande situationen med hur det såg ut år 1913.
– Vid den tiden innebar nya former av protektionism och nationalism slutet på 1900-talets globalisering. Och det är något liknande vi nu återigen upplever, för det finns tydliga paralleller, säger Gabriel Felbermayr, ordförande för Münchenbaserade Ifo-Zentrums für Außenwirtschaft, till Die Welt.
Den kände ekonomiprofessorn Jagdish Bhagwati vid Columbia University är inne på en liknande linje och nämner som exempel det planerade frihandelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, som han menar var dömt att misslyckas. Bhagwati konstaterar att avtalet uppenbarligen formats i enlighet med krav från lobbyister, i synnerhet från den amerikanska sidan.
