Framlottade riksdagsmän skulle bättre representera väljarna

Publicerad 28 oktober 2018 kl 16.28

Vetenskap. Vad skulle hända om man istället för att hålla val drog lott om vilka medborgare som skulle utgöra riksdagens 349 ledamöter? Det visar sig att de framlottade politikerna mycket bättre skulle representera befolkningens åsikter, enligt en ny studie.

Dela artikeln

© Johan Wingborg

Sören Holmberg.

Är det rimlig att 349 politiker som i många fall aldrig haft riktiga jobb ska avlönas med stora summor skattemedel för att stifta lagar i riksdagen?

En ny studie visar antalet riksdagsplatser är så många att åsiktsrepresentationen bland ledamöterna idag är klart sämre än den skulle vara om riksdagsledamöterna lottades fram. Det gäller åtminstone i konkreta politiska sakfrågor, som invandringen, vinster i välfärden och hårdare fängelsestraff.

Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har efter valet 2014 undersökt i vilken utsträckning riksdagsledamöter och väljare tycker lika i 21 olika sakfrågor. Frågeformuleringarna var identiska i såväl Riksdagsundersökningen, som besvaras av riksdagsledamöter, som Valundersökningen och SOM-undersökningen 2014, som besvaras av väljare.

I undersökningen testades också hur åsiktöverensstämmelsen skulle bli om riksdagsledamöterna inte valdes utan lottades fram.

 – Den genomsnittliga åsiktsskillnaden på 13 procentenheter mellan ledamöter och väljare som vi ser i de 21 undersökta sakfrågorna 2014 hade varit ett statistiskt osannolikt resultat om ledamöterna hade valts med lottens hjälp. Ett slumpmässigt urval av 349 ledamöter skulle i princip alltid ge upphov till en mindre åsiktsskillnad, säger Sören Holmberg i ett pressmeddelande.

De representativa processerna med politiska val, kandidatnomineringar, opinionsbildning och åsiktsröstning åstadkommer alltså en riksdag som är mindre representativ för väljarna än vad ett lotteriförfarande skulle göra. Den slutsatsen understryks enligt studien av att de flesta undersökta sakfrågorna mellan 1998 och 2014 uppvisar åsiktsskillnader på tio procentenheter eller mer.

I undersökningen av valet 2014 är det främst i nyare sakfrågor och i frågor med en lägre grad av debatt och politisering som riksdagsledamöter och väljare tycker olika.

– Störst oenighet ser vi i frågan om sextimmarsarbetsdag, där riksdagsledamöter är klart mer negativa än medborgarna. Det är också stora skillnader i vad ledamöterna och väljarna tycker i frågan om republik, om flyktingmottagandet, om vinster i välfärden och om hårdare fängelsestraff, säger Sören Holmberg. 


Karin i Växjö jobbade åt Ad Kan ✅ Började i MUF ✅ Judiske pojkvännen ✅ Hemliga frimurartecknet ✅ Snart svensk polis.0 Plus

Ekonominyheter

"Korkade" EU-korkar väcker ilska mot Arla

Stänk, spill och krångel.. Men EU-reglerna kräver fastsittande korkar på mjölken framöver.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.