Frankrikes svåra vägval

Efter ett halvårs överläggningar och debatter har nu 32 franska lagstiftare rekommenderat ett förbud mot heltäckande slöja på alla skolor, sjukhus, kollektivtrafik och statliga myndigheter. Det är den största inskränkningen hittills i Frankrike av muslimsk klädsel.

Den nya lagen förväntas röstas igenom av den franska senaten under september månad, något som väckt protester runt om i världen. Al-Qaeda har hotat med terrorattacker och rika muslimska turister hotar med bojkott mot Frankrike. Från övriga EU-länder har kritiken varit hård, trots att liknande lagar diskuterats eller införts i bland annat Danmark, Belgien och Österrike. Även muslimska länder som Egypten och Syrien har, paradoxalt nog, infört liknande restriktioner mot bärandet av heltäckande slöja i vissa sammanhang.

- När man är turist vill man åka till platser där man känner sig välkommen. Det säger Dalal Saif från oljerika Oman till Associated Press under en treveckors semester i Frankrike.

- Om de (turisterna) känner sig ovälkomna, kommer Frankrike förlora den här typen av intäkter. Han tillägger även att det påverkar bilden av Frankrike som försvarare av friheter.

Muslimer i burka på Avenue Montaigne i Paris, juli 2010. Burkaklädda muslimer blir en allt vanligare syn i den franska huvudstaden.

Polis griper en ung man i Grenoble under samma helg som en kasinorånare skjutits ihjäl under en skottväxling.

Frankrike av idag är hårt märkt av mångkulturen, såren har ännu inte läkt sedan de första Parisupploppen bröt ut för fem år sedan. Parisupploppen 2005 triggades av en händelse då tre inbrottstjuvar av nordafrikanskt ursprung försökte undkomma polisen genom att fly in i en tranformatorstation. Två av tjuvarna, 15 och 17 år gamla, dog av de kraftiga elchocker de ådrog sig. En tredje, 21 år gammal, skadades allvarligt. Polisen och den franska staten fick skulden för dödsfallen och våldsamma upplopp startades av muslimska invandrargäng där skolor och bilar tändes på.

Tungt beväpnad insatspolis har även denna sommar patrullerat invandrartäta problemområden. Allt medan bilar och byggnader satts i brand av militanta invandrargäng. Polisen har vid flera tillfällen befunnit sig i regelrätt skottväxling med olika gäng som inte dragit sig för att skjuta skarpt mot polisen. Kulmen kom helgen kring den 17:e juli då en kasinorånare sköts ihjäl av fransk polis under en skottväxling i den franska staden Grenoble. Våldsamma invandrarkravaller bröt ut i staden och Frankrike tvingades skicka in både polis och elitsoldater för att kväsa våldsamheterna.

Insatspolis patrullerar en fransk invandrartät förort medan invandrargäng tänder eld på bilar. Poliser har i sommar befunnit sig i eldstrid med invandrargäng.

Polis riktar sitt vapen mot en misstänkt grupp invandrare med ursprung i Mellanöstern.

Burkaförbudet kommer alltså i ett mycket känsligt läge där Frankrike måste blidka dels viktiga samarbetspartner och allierade i Mellanöstern och Europa, dels hitta lösningar på de etniska oroligheter och konflikter som växer med oroväckande styrka i landet. Många ser beslutet som en politisk markering mot de intifada-lika scener som utspelat sig på de franska gatorna de senaste åren.

- De tar det religiöst, som att det visar att man inte gillar muslimer i Frankrike eller att vi inte är välkomna här, säger 40-åriga Maryam Saeed från Dubai till Associated Press. Själv bär hon en slöja som täcker huvudet, men inte ansiktet.

USA’s president Barack Obama talade förra året på Universitetet i Kairo om muslimers rättigheter i Europa.

Muslimer på Universitetet i Kairo i bön inför president Barack Obamas besök.

Omvärldens förståelse för Frankrikes prekära läge lyser alltså med sin frånvaro. Även i länder med tilltagande problem av samma art, däribland Sverige, förhåller man sig kritiska. Länder som USA och Storbritannien är emot burkaförbudet, i andra länder är reaktionerna blandade. Klyftan är mest tydlig mellan den franske presidenten Nicolas Sarkozy och den amerikanske presidenten Barack Obama. Förra sommaren deklarerade Sarkozy att slöjor som döljer ansiktet ”inte är välkomna”. Den amerikanske presidenten gick istället i ett tal ut och försvarade ”de muslimska kvinnornas rätt att klä sig som de vill”.

Under Parisupploppen 2005, som sedermera spreds till flertalet franska städer, var Nicolas Sarkozy inrikesminister. Den första stad han valde att besöka i egenskap av minister var Perpignan i södra Frankrike där stämningen mellan de arabiska och zigenska befolkningarna då var mycket spänd. Våldsamma sammandrabbningar mellan hundratals svarta afrikaner och fransk polis bröt ut i juni 2005.

En annan infekterad fråga under sommaren har varit de tusentals zigenare som sökt sig till landet. De har ockuperat mark, upprättat illegala bosättningar och sysselsatt sig med miljöfarlig verksamhet genom att elda plast i syfte att utvinna metallskrot. Zigenarna har även anklagats för annan olaglig verksamhet, bland annat människohandel, koppleri och prostitution.

Den franska regeringen har med president Nicolas Sarkozy i spetsen valt att driva en hård linje mot de zigenare som uppehåller sig olagligt i landet och sysselsätter sig med kriminell verksamhet. Ett agerande som väckt protester runt om i Europa och på vissa håll försöker man att dra paralleller till nazismen under Andra Världskriget. Man menar då att zigenarna blir förföljda pga sin etnicitet och det talas även i svensk media om ”antiziganism”.

Nyheten kommer ifrån den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press och den brittiska nyhetsbyrån Reuters.