När en person med demens glömmer bort att hon just ätit middag beror det på att hippokampus skadats. Däremot kan samma person utförligt och målande berätta om sin fiskeresa till Norge för 40 år sedan.
I båda fallen används det episodiska minnet, hjärnans lagring av händelser man själv varit involverad i. Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen och då främst händelser från och med insjuknandet.
Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med brasilianska kolleger upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Samma forskargrupp har tidigare upptäckt ”grindvaktscellerna” – eller OLM-celler som de kallas på fackspråk. Dessa sitter i hjärnområdet hippokampus, som man vet används för att bilda nya minnen. De nya fynden visar att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan.
När OLM-cellerna överaktiverades i experiment på försöksmöss fungerade mössens minne och inlärning sämre. När OLM-cellerna istället inaktiverades fungerade bildandet av nya minnen bättre. Detta har gett mer förståelse för hur en enskild komponent i minneskretsarna kan påverka minnesbildning.
– Vi hade förväntat oss att vi skulle kunna försämra inlärningen eftersom det ligger närmare tillhands att den påverkan vi åstadkommer i experimenten på cellnivå stör nervkretsarnas normala funktion. Vi blev därför förvånade när vi såg att inlärning och minne även kunde förbättras, säger Uppsalaforskaren Klas Kullander i ett pressutskick.
Det ger enligt forskarna även hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens. De första symptomen av Alzheimers, den vanligaste och mest kända demenssjukdomen, är dåligt minne, framför allt drabbas närminnet. För de som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem. Tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomar.
– Nästa steg blir därför att närmare undersöka detta i fortsatta experiment på försöksdjur som liknar människan. Vi behöver mer kunskap innan det kan bli aktuellt med försök att stimulera OLM-cellen på konstgjord väg på människor, säger Klas Kullander.
