Jimmy Carter är bonden från sydstaterna som gjorde politisk karriär och blev amerikansk president. Liksom sin polske presidentkollega Lech Walensa förvånade Jimmy Carter genom att efter sin presidenttid återgå till det yrke han hade tidigare. Under sin tid som USA:s president, 1977-1981, förordade Carter förgäves en legalisering av marijuana. När han 1977 talade inför kongressen sade han:
- Fyra årtionden av ansträngningar för att motarbeta marijuanarökning med hjälp av allt hårdare lagstiftning har misslyckats. 45 miljoner amerikaner har prövat marijuana och ytterligare 11 miljoner är regelbunda användare. Straffet för innehav av en drog skall inte vara mer skadligt för den berörde än användandet av själva drogen.
I tisdags pekade den f.d. presidenten på Portugal som ett drogliberalt föredöme, och påminde om att ett lands lagstiftning kan ta steg både bakåt och framåt.
- Detta steg borde tas inte bara i amerika utan över hela världen.
Carter hyllade också delstaterna Washington och Colorado, som nyligen helt legaliserade cannabis efter folkomröstningar.
- Dessa få stater gör rätt i att ta initiativ och prova någonting nytt. Intervjun med den pigge 88-åringen kan ses här.
Massmedia måttligt intresserade
I massmedia hörs få postitiva röster i legaliseringsfrågan, trots att en opinonsundersökning nyligen bekräftade att en majoritet av invånarna i USA instämmer med Jimmy Carter. Den ende kände politiker som drivit frågan på senare tid är libertarianen Ron Paul som i år efter en sedvanlig mediebojkott återigen misslyckades med att bli nominerad till republikansk presidentkandidat.
Även Jimmy Carter har haft det svårt med massmedia och har ibland porträtterats som en av USA:s sämsta presidenter någonsin.
Många har under årens lopp spekulerat om varför de amerikanska medierna står eniga bakom "the war on drugs" - svarta ledare har länge hävdat att staten förbjuder normalt beteende i så stor utveckling som möjligt för att på det sättet få gratis arbetskraft via fängelserna. Andra har spekulerat i att de enorma illegala vinsterna från droghandeln på något sätt söker sig till media och politik. Enligt en FN-rapport omsatte bara kokainhandeln i USA 85 miljarder dollar under 2009, varav endast 1 miljard utgjorde råvarukostnad och resten hamnade obeskattat i förädlings- och distributionsledet.
