I natt svensk tid meddelade USA:s president Donald Trump att han nominerar domaren Brett Kavanaugh till ledamot i högsta domstolen.
Kavanaugh, som betraktas som konservativ, har ett relativt brett stöd och har goda chanser att bli bekräftad av kongressen utan några större problem. Till och med Trump-hataren och senatorn John McCain var snabb med att gå ut och hylla den 53-årige domaren efter presidentens besked.
De nio ledamöterna i HD sitter på livstid och Brett Kavanaugh kommer att ersätta 81-årige Anthony Kennedy, som nyligen meddelade att han drar sig tillbaka.
Kennedy utnämndes visserligen av den republikanske presidenten Ronald Reagan men har ofta gått sin egen väg och betraktats som en form av vågmästare i domstolen.
Valet av Kavanaugh har hyllats av högerprofiler som Ann Coulter, som pekar på att 53-åringen bland annat konsekvent dömt mot illegal invandring under sin karriär.
Med konservativa domare syftar man på sådana som tolkar konstitutionen utifrån hur den var tänkt att tolkas av grundlagsfäderna istället för att göra en modern vänstertolkning.
HD:s principiella avgöranden kan få mycket stora konsekvenser för politiken och samhället i USA. I det berömda rättsfallet Roe mot Wade (1973) legaliserade HD abort i hela USA. Beslutet byggde på en modern "tolkning" av förbudet mot godtyckliga husrannsakningar i grundlagens 14:e tillägg.
Vänstern i USA har som väntat reagerat kraftigt på nomineringen av Brett Kavanaugh, som de anser utgöra ett "hot" mot aborträtten, illegala invandrare och HBTQ-personer. Kavanaugh har dock tidigare varit tydlig med att han personligen stöder beslutet i Roe mot Wade-rättsfallet.
Ledamöterna i amerikanska HD är judar och katoliker – något som har retat protestantiska kristna under en lång tid. Kavanaugh är dock även han katolik, så inte heller denna gång ser protestanterna ut att få en chans att representeras i domstolen. Förutsatt att Kavanaugh blir utnämnd kommer nya HD bestå av fem katoliker och fyra judar.