Bostadsbubblan

Lågkonjunkturen kommer – bolånefesten förvärrar allt

Publicerad 26 november 2018 kl 00.39

Ekonomi. Konjunkturen i världen ger nu vika. Men i Sverige finns det faktorer som hotar att kraftigt förstärka den kommande lågkonjunkturen – bland annat krisen på bostadsmarknaden, överskuldsättningen och minusräntan.

Gilla artikeln på Facebook

Börsen har fallit under hösten och i onsdags vid lunchtid låg Stockholmsbörsens OMX-årsindex på 5,07 minus. Det är troligt att börsfesten för denna konjunkturuppgång är över.

Många bedömare spår nämligen en konjunkturnergång – däribland teknikföretagen i sin konjunkturprognos, rapporterar Dagens Industri. 

Den globala konjunkturen är givetvis huvudorsaken till detta, men samtidigt är orosmolnen mörkare i Sverige än på många andra håll i Europa där tillväxttakten går tillbaka till årsnivån 2016, som inte var katastrofal. 

Men i Sverige håller bostadskrisen på att förvärra situationen, enligt Teknikföretagens rapport. 

Bostadsutvecklingen hör givetvis ihop med byggsektorn, där konkurserna ökar och branschen är värst drabbad när högkonjunkturen svalnar, rapporterar Veckans Affärer. 

– En oroväckande utveckling, konstaterade Creditsafes vd Henrik Jacobsson i oktober.

Nästan 1.000 byggföretag har redan försatts i konkurs under 2018, skrev kreditupplysningsföretaget UC på sin hemsida för några veckor sedan. Antalet konkurser inom byggsektorn har ökat med ytterligare 7 procent i oktober månad och andelen byggföretag som fått betalningsanmärkning har ökat sedan 2017. 

Enligt DI finns det risk att alla dessa negativa faktorer sammantaget kan bromsa den svenska tillväxten till krisnivåer som vi inte sett sedan Eurokrisen kring 2009. För byggsektorns kraftiga inbromsning får givetvis effekter på övrig tillverkningsindustri. 

Den stora och växande skuldsättningen hos svenskarna är också en riskfaktor som finns med i analyser som ekonomiskribenter den senaste veckan gjort, bland annat Per Lindvall, krönikör på Realtid.

Lån till bostäder vars värde nu kan minska kraftigt är givetvis ett problem. Många bedömer att detta kan förvärra den stundande lågkonjunkturen. Riksbanken göra samma bedömning.

"Riksbanken anser att hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi. Det är därför viktigt med åtgärder inom framför allt bostadspolitiken och skattepolitiken som minskar riskerna och ökar motståndskraften i hushållssektorn", skriver Riksbanken i pressmeddelande på sin hemsida. 

Riksbanken meddelar också att hushållens skuldsättning nu hamnat på historiskt höga nivåer – även ur ett internationellt perspektiv. 

Men trots börsnedgången finns egentligen få andra lukrativa investeringsalternativ för den breda allmänheten. För trots inbromsningar i ekonomin har riksbanken inte pressat upp räntenivån, troligtvis av rädsla för hur detta kan påverkar den överskuldsatta populationen och därmed bromsa privat konsumtion – därpå ytterligare konjunktursnergång.

En ytlig slutsats kan vara att Riksbanken bara behöver höja räntan för att bromsa in konjunkturen. Men en djupare reflektion säger kanske att Riksbanken redan borde ha höjt räntan för att bromsa in konjunkturen mjukt när den fortfarande var stark. För när räntan väl har höjts kan den alltid sänkas för att stimulera till konjunkturuppgång när recessionen är på väg – och därmed skapa en långsiktigt stark och stabil tillväxt. Höjs aldrig räntan innan konjunkturen givit vika kommer landet att gå in i en lågkonjunktur utan att ha räntesänkningar som möjlig åtgärd, då räntan redan är negativ. 

Under den senaste veckan har flera medier, däribland Fria Tider, rapporterat och belyst riksbankens rådlöshet kring en minusränta som aldrig höjs. Den stora slutsatsen kan mycket väl landa i att räntevapnet har sats ut spel som en konsekvens av svenskarnas ohämmade lånebegär. 


Få våra viktigaste nyheter

Gör som tiotusentals andra svenskar och följ Fria Tider på Facebook!

Nyheter från förstasidan


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.