Ökade skatteinkomster bidrar till att statsbudgeten visar balans i år och ett mindre underskott 2017 än tidigare beräknat. Det framgår av Riksgäldens nya prognos.
Bara 2015 års invandring kostade skattebetalarna 600 miljarder kronor, enligt experten Jan Tullberg. Men trots det pekar Riksgäldens prognos på ett oväntat överskott i statsbudgeten på 3 miljarder kronor 2016. Tullbergs beräkning avser 2015 års nya invandrares hela livslängd.
För 2017 väntas det dock bli ett underskott på 31 miljarder kronor. I prognosen från oktober trodde myndigheten att även 2016 skulle visa runt 39 miljarder i underskott. Men så blir det alltså inte.
– De ökade skatteinkomsterna är delvis drivna av fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi, men de ovanligt stora inbetalningarna de senaste månaderna är till övervägande del av tillfällig karaktär. Den samlade effekten på sikt är därför något osäker, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör.
En del av inbetalningarna tros handla om tillfälliga placeringar av likviditet på skattekontot, i syfte att åtnjuta den ränta som Skatteverket betalar. Under 2017 beräknas skatteinkomsterna växa i långsammare takt.
Riksgälden räknar med en så kallad BNP-tillväxt på 3,3 procent i år och 2,5 procent 2017. Det är 0,5 respektive 0,1 procentenheter högre än förra prognosen, men eftersom tillväxten inte mäts per capita blir den missvisande, då befolkningen växer kraftigt till följd av rekordinvandring från tredje världen.
