Tidigare studier i samband med större industriolyckor och tillbud där farliga miljögifter läckt ut visar att det föds färre pojkar bland de par där mannen exponerats för utsläppen. Men det verkar bara gälla när mannen exponerats i unga år, upp till 20-årsåldern.
– Det finns stora kunskapsluckor kring hur miljögifter påverkar vår reproduktion. Men tidigare resultat visar att mannens reproduktionsmaskineri är extra känsligt för hormonstörande gifter när det ännu är under utveckling, medan det hos äldre män inte rubbas lika lätt, säger Linus Kvist, doktorand vid institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
I sin avhandling har Kvist undersökt om det i mannens spermieproduktion finns något svar på varför det av allt att döma föds färre pojkar när fadern varit exponerad för höga doser av hormonstörande miljögifter. Men fokus har inte varit på miljöolyckor utan istället på huruvida en generellt hög exponering via kosten har betydelse.
Svenska pojkar feminiseras av gifter
Underlaget har utgjorts av befolkningsgrupper från flera länder där männen fått lämna ett spermieprov, till exempel från Grönland och Färöarna där en diet bestående av mycket fet fisk medför en ökad exponering för miljögifter som PCB och PFAS. En annan grupp kom från Ukraina där ett mångårigt kemikalieintensivt jordbruk med DDT och andra bekämpningsmedel återverkar på lokalt producerade livsmedel. Även fiskare från den svenska västkusten har undersökts. Som jämförelse användes en grupp män från Polen som hade en normal bakgrundsexponering för miljögifter.
Resultaten visade att balansen mellan mängden Y- och X-kromosombärande spermieceller på olika vis var rubbad bland männen som ingick i grupperna som exponerats särskilt mycket. Dock gick det inte att se något enhetligt mönster i resultaten. I en del fall var nivåerna av X-kromosomer förhöjda vilket talar för ökad chans att flickor föds, medan det i andra fall istället blev övervikt för Y-kromosomer vilket borde leda till att fler pojkar föds.
– Min slutsats är att det är intressant och nödvändigt att gå vidare med mer avancerade studier. Det finns till exempel en mängd miljögifter i vår omgivning som enskilt eller i kombination med de gifter vi undersökt kanske påverkar fertiliteten och kan förklara skillnaderna i resultaten, säger Linus Kvist.
