Norge: ”Vi måste skydda oss mot utländska kriminella”

Så hur ska kulturmarxisterna tackla detta? När får vi höra Norge är rasister och främlingsfientliga?

I Oslo blir man upprörd över 200 romer ockuperar Centrum. I Sverige skriver DN vi ”hatar” och ta emot 27.000 somalier är väl det mest naturliga som finns?

Kör norrmännen med ”rasisternas världsbild” som kommunisterna anlagar oss för?

Skulle norrmännen tiga ner debatter om 6000 våldtäkter – 70.000 hedersvåld – 700.000 anmälda brott?

”världen har ryckt närmre och vi måste hitta nya sätt att skydda oss, resonerar Grete Faremo”

Det Norge borde göra för att skydda sig är att sätta ett totalstopp för den inkräktande och krävande massinvandringen och börja repatriera tillbaka alla invandrare som redan har kommit tillbaka till sina egna hemländer.

”världen har ryckt närmre och vi måste hitta nya sätt att skydda oss, resonerar Grete Faremo”

Nej Nej Nej – Grete där har du fel – Norge har liksom Sverige tagit emot kriminella element och blundat för vad som händer.

Det har ingenting med någon sorts fysisk sensation som att världen har krympt eller att sjöar försvunnit i kontinentalsocklar.

Norge liksom Sverige har sig själv att skylla – som man bäddar får man ligga – bjuder man in kriminella element på festen får man räkna med en eller annan spräckt tallrik.

Skyll inte på dåligt väder!

”Ni gör som ni vill i ert land, i Sverige kommer vi däremot att värna de stackars kriminella som flytt sitt gamla land”
Fredrik Stackarsfeldt / Beatrice Slask

Jag önskar er lycka till. I sverige har de gjort tvärt om och det priset betalar vi för varje dag. Idag skäms man för att vara svensk, man mår illa varje dag man läser nyheterna. Funderar skarpt på att starta ett revulotionsråd i Sverige men söker efter hur många som verkligen skulle stödja ett sådant Råd? Alteranativet är att jag ansöker om flyktingstatus i Norge, eller arbetstillsånd i Norge.

I Sverige sitter det 330 kriminella män och kvinnor i riksdagen.

Det finns två huvudsakliga lösningar för kontroll av fri rörlighet (och övervakning/dämpning av internationell brottslighet) i det öppna samhället: gränskontroller eller mer poliser och övervakning i hela samhället.

Biometriska gränskontroller är den enda lösningen på kombinationen fri rörlighet och öppet samhället. Ingen vill leva i en polisstat med de nivåer av övervakning som krävs. (Det finns visserligen ett tredje alternativ där medborgare bemyndigas att försvara sig själva med dödligt våld, men folk är för pacificerade och staten förälskat i sitt maktmonopol och hotas av ett egenmäktigt och beväpnat folk.)

Det öppna samhället är sårbart redan i en nationell kontext men i en internationell kontext rena katastrofen. Tanken om samhället utgår från den lokala kontexten och mellanmänskligt förtroende. Vi undertrycker naturliga xenofoba känslor (misstänksamhet mot utsocknes, utlänningar, andra raser) för att smörja rörligheten i samhället. Troligtvis främst av ekonomiska skäl; identitetslösa och toleranta individer och folk är mer rörliga på en global marknad som reducerar oss till humankapital.

När nu hela världens alla vitt skilda moralsystem och ekonomiskt kontrasterande världsändar imploderar mot vårt centrum, i en värld med allt friare rörlighet och öppnare gränser, står vårt naiva samhällsbygge utan skydd. Vi försöker vara toleranta och tror gott om alla, som om hela världen var en Astrid Lindgren-berättelse där man alltid blir negerkung och aldrig själv hamnar i grytan. Den naivitén börjar spricka hos många och cynism och apati har letat sig in, men vårt moralsystem hindrar oss effektivt från självförsvar.

Tanken om samhället som en nationell kontext återspeglar sig i den livskraftiga tanken om kriminal_vård_, efter vilken brottslingar ska kunna återföras till samhället, den nationella kontexten. Även dömda icke-medborgare som många av oss helst önskar aldrig kommit till vårt land återförs efter avtjänat straff till samhället: vårt samhälle. Återigen sätter vårt moralsystem käppar i hjulet för vårt egenintresse. Vi vill inte ha utländska kriminella kvar i landet, men vi kan inte tillåta oss att utvisa dem.

Kan vi resonera oss fram till politiska lösningar till försvar för vårt folkliga och nationella egenintresse, eller är vi för alltid förlorade i ängsligt privatmoraliskt icke-ställningstagande?

Har vi i Sverige haft tur? Är just vi förskonade från internationell brottslighet?
Dessa signaler kommer från allt fler regeringar, samtidigt som vår egen vill öppna gränserna på vid gavel.

Grete Faremo: Jag vill att du tar över motsvarande tjänstgöring här i Sverige. Vi behöver dig.