ESO-rapporten
Arkivbild.

Ny rapport: Asylinvandring en brakförlust för Sverige

Publicerad 31 maj 2018 kl 09.22

Inrikes. Asylinvandringen är en nettoförlust för Sverige. Det visar en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som granskat sysselsättningsgraden hos "flyktingar" mellan 1983 och 2015, uppger SVT.

Gilla artikeln på Facebook

Det är Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som självständigt verkar under Finansdepartementet, som släppt en rapport om "flyktinginvandringens" kostnader för Sverige.

Den går tillbaka ända till 1980-talet.

På den tiden gick den så kallade integrationen och sysselsättningsutvecklingen snabbare än idag, men sedan har den gradvis bara blivit sämre.

– Vi kan konstatera att det alltid har varit svårt att sätta flyktingar i sysselsättning, säger rapportförfattaren Joakim Ruist i SVT Morgonstudion men menar ändå att det svårt att definiera vad som är en "lyckad" eller "misslyckad" integration.

Rapporten visar att det spelar stor roll vilka länder som invandrarna kommer ifrån. Sysselsättningsgraden inom den mest framgångsrika gruppen har varit 40 procentenheter högre än bland de allra sämsta. Särskilt invandrade kvinnor har stått utanför arbetsmarknaden.

"Inledningsvis visas att flyktingars sysselsättningsutveckling blivit gradvis sämre över de drygt tre decennier som studeras. Integrationen av flyktingar gick betydligt snabbare på 1980-talet än vad som varit fallet därefter. För de som anlände till Sverige 1982–88 var sysselsättningen över 60 procent efter endast två-tre år för män och fem år för kvinnor. För de som anlänt senare har det tagit sex-nio år för män och åtta-tolv år för kvinnor att nå motsvarande nivå. Det är tveksamt om denna snabba integrationstakt är möjlig att nå igen, då arbetslösheten på 1980-talet hölls låg på ett makroekonomiskt ohållbart sätt. Flyktingar som anlände under nittiotalskrisen fick det svårare att integreras på arbetsmarknaden. Därefter gick det återigen något snabbare, men också från mitten av nittiotalet och fram till 2015 ses en gradvis svag försämring av integrationstakten", kan man läsa.

Men det mest intressant är att studien gör en prognos av invandringens långsiktiga konsekvenser på Sveriges offentliga finanser.

Detta innefattar de så kallade flyktingarnas och deras anhörigas bidrag till den offentliga sektorn under hela sitt liv.

Både på lång och kort sikt är invandrarna en kostnad för Sverige, konstaterar studien. Högst är kostnaden i början. Men även om den genomsnittlige invandraren sedan bidrar till samhället, väger detta inte upp de initiala kostnaderna och kostnaderna för pensionen.

Nettokostnaden för den genomsnittlige "flyktingen" blir därför hela 74.000 kronor per år.

"Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor”, står det i rapporten.

Tar man då, som räkneexempel, siffran en miljon personer, blir den totala kostnaden för dem 74 miljarder kronor per år (74.000 x 1.000.000 = 74.000.000.000). För 100.000 blir kostnaden 7,4 miljarder årligen. Samtidigt lever dock invandrare olika länge i Sverige, och idag är de fler än på 1980-talet. Exemplet är inte taget ur rapporten.

I rapporten kan man läsa:

"Vid utgången av 2017 beräknas antalet människor i Sverige som invandrat som flyktingar eller anhöriga till flyktingar vara 830 000, vilket motsvarar drygt 8 procent av landets totalbefolkning. Av dessa är 17 procent från Syrien, 13 från Irak, 11 från forna Jugoslavien, 7 från Somalia och 6 från Iran."


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Ingen kronisk kansler. Ett annat Tyskland är att vänta när Angela Merkel väl lämnar makten.0 

Vetenskap

Språkbegåvade har tjockare hjärna. Ju tjockare hjärnbark desto enklare lära sig nytt språk.0 

Kultur

James Bond föreslås bli transa. Transsexuell föreslås spela agent 007 i nästa film.0 Plus

Sagan om ringen anklagas för att vara rasistisk mot orcher. Författare menar att fantasyromanens kannibalistiska figurer är utsatta för "diskriminering".0 Plus