Pär Bygdeson räknar upp en rad exempel, alla från 2017, på hur brott kan kosta svensk handel lika mycket som polisens totala årsbudget:
En butik i Markaryd får ett vitesförläggande på 50.000 kronor från Arbetsmiljöverket sedan den inte lyckas säkra en trygg arbetsmiljö för personalen. Detta efter att ett "gäng" dagligen stjäl varor och trakasserar de anställda. Polisen har sällan tid att hjälpa.
En butik i Stockholm försöker få bukt med personer som stjäl och hotar personalen, men vaktbolaget kan inte ta jobbet eftersom skyddsombudet anser det är "för farligt" för väktarna att vara i butiken.
En annan handlare i Stockholm frågar sina kunder varför de inte handlar lika ofta som innan. Han får svaret att området blivit så otryggt på kvällarna att kunderna i stället börjat handla på nätet.
En butik i Göteborg har problem med tiggaren som sitter utanför butiken. Personen går hela tiden in i affären och stjäl. Men polisen vill inte ens ta emot anmälan, eftersom riksåklagaren sagt att stölder under 60 kronor inte ska straffas.
Tillsammans kostar alltså sånt här, direkt och indirekt, svensk handel 22 miljarder per år, enligt Pär Bygdeson. Det handlar om utgifter för kameraövervakning, stölder, väktare, kontantsystem, sjukskrivningar av personal som utsatts för brott, etc.
Nu kräver han att politikerna gör något.
"Självklart kan denna utveckling inte fortgå utan att något händer. Människor och företag som inte får hjälp av staten att skydda sig mot de kriminella måste hitta på lösningar själva", skriver han i sin debattartikel på Di.se.
Enligt Bygdeson rör det sig delvis om en "kalkylerande brottslighet" där ligor från andra länder tar sig långa vägar för att begå brott i Sverige, eftersom riskerna här är så små.
Han vill att lagstiftarna nu ser över behovet av jourdomstolar, ger butiker rätt att portförbjuda personer som stjäl och hotar samt grundligt undersöker hur utländska stöldligor kan stoppas.
