Annelie Holgersson, doktorand vid Umeå universitets Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM), har undersökt den självupplevda beredskapen hos blåljuspersonal för hantering av konsekvenserna, i form av omkomna och skadade, efter ett masskadeattentat mot kollektivtrafik.
– Forskningsresultaten betyder inte att den faktiska beredskapen och den eventuella hanteringen vid ett attentat skulle vara dålig. Däremot anser många inom de svenska blåljusorganisationerna att deras organisationer saknar nödvändig kunskap och resurser för att hantera och minska de direkta följderna av ett attentat, säger Annelie Holgersson i ett pressmeddelande.
Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät (med totalt 864 respondenter) som skickats till personal inom svensk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Resultaten visar att ungefär två tredjedelar uttryckte en vilja att agera vid kemiska, biologiska, radiologiska och explosiva händelser.
Samtidigt ansåg sig endast 35 procent ansåg sig vara kunniga i de uppgifter som blåljusorganisationer förväntas genomföra på en attentatsplats, och andelen var lägst bland polisen. Bara 31 procent ansåg att den egna organisationens hanteringsförmåga vid attentat var hög, med lägst andel inom polisen.
