Människor är väldigt olika när det gäller att prova på farliga eller spännande saker. Till och med syskon kan uppvisa stora skillnader i riskbeteende – men de neurala mekanismerna som driver riskbeteende är i stort sett okända.
Forskare från Sverige och Brasilien har nu funnit att speciella celler i hippocampus i hjärnan spelar en nyckelroll i riskbeteende och ångest.
I en artikel som publiceras i tidskriften Nature Communications visar forskarna att speciella nervceller, som kallas för OLM-celler, skapar en speciell hjärnrytm när djur känner sig trygga i en hotande miljö, som till exempel när en mus gömmer sig från en katt men fortfarande är medveten om kattens närhet.
Enligt studien kan ångest och riskbeteende styras av OLM-celler. Att hitta ett sätt som snabbt och robust modulerar riskbeteende är mycket viktigt för att kunna behandla ångest eftersom minskat riskbeteende är vanligt hos personer med hög ångestnivå.
Ångest är viktigt för överlevnad eftersom det skyddar oss mot skador. Tyvärr kan överdriven ångest hos många människor allvarligt störa vardagslivet. I dessa fall är läkare ofta beroende av antidepressiva läkemedel för att hjälpa patienter att återhämta sig från tillståndet. Dessa läkemedel verkar dock i hela hjärnan och inte bara i de områden där de behövs och kan därför ge biverkningar.
Möjligheten att kontrollera ångest genom att påverka en avgränsad hjärnregion och en specifik grupp av nervceller ger enligt forskarna förutsättningar för genombrott i behandlingen av ångest och associerade störningar som depression. Ett annat intressant resultat i studien är att OLM-celler också kan kontrolleras av farmakologiska medel. Tidigare har samma grupp av forskare funnit att OLM-celler är mycket känsliga för nikotin.
– Det här skulle kunna förklara varför människor röker när de är oroliga, säger Richardson Leao, forskare vid Brain Institute of the Federal University of Rio Grande do Norte i Brasilien och Uppsala universitet, i ett utskick.
Hippocampus betydelse för känslolivet är mycket mindre studerat än dess välkända roll i minne och inlärning. År 2014 tilldelades Nobelpriset för upptäckten av "platsceller" som representerar en biologisk GPS och ligger till grund för minnet av var vi befinner oss i vår omgivning. Under det senaste årtiondet har forskare börjat uppmärksamma hippocampus betydelse för att reglera känslor.
