Ett internationellt forskarteam har undersökt genomet från en 37.000 år gammal manskropp som hittades i Kostenki i Ryssland.
Studien, som nyligen publicerades i Science, kastar ett helt nytt ljus över vilka vi européer egentligen är – och vilka av oss som är mest europeiska.
– Ur genetisk synvinkel är mannen en europé, säger professor Eske Willerslev, chef för Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet, som var inblandad i den nya studien, till Science Nordic.
– Egentligen har han mer gemensamt med danskar, svenskar, finnar och ryssar än med fransmän, spanjorer och tyskar, tillägger han.
8.000 års tidsspann
De nya resultaten visar att mannen, som är den äldsta kvarleva från människor som vi känner till idag vars förfäder är separerade från dagens asiater. Detta är avgörande när det gäller att tidsbestämma en av de viktigaste händelserna i mänsklighetens historia.
– Nu kan vi datera tidpunkten då separationen ägde rum mellan asiater och européer, säger professor Rasmus Nielsen från Köpenhamns universitet och University of California, Berkeley, som också var inblandad i studien.
Han påpekar att mannen från Kostenki, vars kvarlevor hittades på 1950-talet, markerar en skiljelinje för minst 37.000 år sedan. Här måste folkslagen redan ha skiljts åt, medan det 45.000 år gamla fyndet av en människokropp i Ust 'Ishim i Sibirien markerar gränsen i den andra riktningen. Då asiater och européer var samma folk.
Detta ger svaret på en av de största frågorna i mänsklighetens historia. Forskarna vet nu att det var någon gång under dessa 8.000 år som européer och asiater gick skilda vägar, skriver Science Nordic.
Myt om massinvandring motbevisad
Tidigare trodde man att våra förfäder levde i separata populationer som fortplantade sig inom gruppen, och att Europa befolkades genom massinvandring av sådana populationer. Men den teorin håller inte, enligt Eske Willerslev.
– Hittills har man trott att massiva mängder utomeuropeiska invandrare bosatte sig i Europa och erbjöd oss deras gener, men istället visar vår data att nej, istället fanns det en stor metapopulation som sträckte sig hela vägen från Europa till Centralasien, säger han.
En metapopulation består av flera närliggande populationer som genetiskt passar ihop med varandra. Metapopulationer är sammankopplade via sina grannars grannar, som består av människor som i allmänhet liknar varandra mycket, men som också har sina egna unika egenskaper.
– Det var ett stort, komplext nätverk, och inte separata grenar som levde i isolering, säger Willerslev.
Han tror européerna vid denna tid måste ha varit en enorm metapopulation som sträckte sig över Europa, Mellanöstern och Centralasien.
Det är möjligt att följa den genetiska banan hela vägen från mannen i Kostenki, till jägare-samlare i Sibirien för 25.000 år sedan och spanska och svenska bönder för 7–8000 år sedan, upp till dagens européer.
Skandinaver de första européerna
Studien visar att skandinaver – alltså norrmän och svenskar – är närmare släkt med Kostenki-mannen än något annat nu levande folkslag. Detta innebär att skandinaver är de första européerna, skriver Science Nordic.
Jämfört med andra européer är det emellertid inte meningsfullt att klassificera skandinaver som ett separat folkslag, tycker forskarna. Detta eftersom redan de första skandinaverna hade drag av andra européer, inklusive de som var bosatta österut.
– På den här tiden respekterades inte våra dygdiga och välordnade tankar på att leva i specifika grupper, säger evolutionspsykologen Peter C. Kjærgaard från Århus universitet till Science Nordic.
