Sedan Pisa-mätningen år 2006 har andelen elever med utländsk bakgrund som gjort testet ökat samtidigt som dessa elever sedan dess haft en sämre resultatutveckling än med elever med svensk bakgrund.
Dessa båda faktorer förklarar enligt Skolverkets rapport tillsammans cirka 22 procent av nedgången i läsförståelse, cirka 25 procent i naturvetenskap och cirka 15 procent i matematik 2006-2012.
– Den senaste tiden har det kommit många nyanlända elever och för skolor och kommuner som har tagit emot många elever kan det vara en stor utmaning. Därför gör vi på Skolverket just nu en rad satsningar för att ge förutsättningar för en god utbildning för nyanlända elever, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.
Samtidigt kan uppemot 85 procent av den försämrade gymnasiebehörigheten förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart och haft en sämre resultatutveckling än andra elever.
Andelen elever som invandrat efter skolstart har ökat från cirka tre procent 2006 till drygt åtta procent 2015. Andelen obehöriga i den elevgruppen ökade från 37 procent 2006 till 50 procent 2015.
– Den genomsnittliga invandringsåldern har ökat från sju år till nio år. Många elever har därmed haft betydligt kortare tid på sig att klara målen. De som invandrat efter ordinarie skolstart kommer också i allt större utsträckning från länder med svagare skolsystem. Det är en stor utmaning för svensk skola, i synnerhet eftersom vi har en allvarlig lärarbrist, säger Anna Ekström.
Hon sammanfattar:
– Vi vet sedan tidigare att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt har lägre resultat i skolan. Nu vet vi mer om hur mycket den ökande andelen elever med utländsk bakgrund påverkat resultatutvecklingen. Det är viktig information för att staten, kommuner och skolor ska kunna sätta in relevanta åtgärder för att förbättra resultaten i skolan.
