Sjukdomen, som utrotades tack vare ett omfattande vaccinationsprogram under 60- och 70-talen, har länge ansetts vara något som plågat mänskligheten i tusentals år.
Utslag i ansiktena på mumier från antikens Egypten har tolkats som bevis för att smittkoppor funnits i åtminstone 3.000 år. Dessutom drabbades Romarrikets huvudstad Rom av en epidemi år 165 f.Kr som forskarna länge trott var smittkoppor.
Men finska och litauiska forskare har gjort upptäckter som kan komma att skriva om historien. I ett mumifierat barn som begravts i en kista i Helige Andens kyrka på Dominikonų-gatan i Vilnius, Litauen har DNA från variolavirus, det virus som orsakar smittkoppor, hittats.
Virusets genom har kartlagts och eftersom barnet dog och begravdes någon gång under 1600-talet innebär det att det är det äldsta virus-DNA som forskare någonsin lyckats kartlägga. Genomet har jämförts med DNA från mer moderna smittkoppsvirus och på så sätt har forskarna lyckats skapa ett släktträd för det fruktade viruset.
Slutsatsen förbluffar. Virusets evolution kan spåras tillbaka till en gemensam anfader som ska ha uppstått någon gång mellan åren 1530 och 1654. Det innebär att smittkoppor uppstod betydligt senare i människans historia än man tidigare trott.
Om forskarna i våra nordiska och baltiska grannländer har rätt måste en annan förklaring hittas till de epidemier som tidigare drabbat mänskligheten, som utbrottet i Rom för nästan 2.200 år sedan. Vissa tror att utbrottet i den romerska huvudstaden istället kan ha orsakats av mildare sjukdomar som vattkoppor eller mässling.
Nu väntas fler forskare försöka säkra virus från andra mumifierade kroppar i försök att upprepa resultatet och bekräfta eller vederlägga hypotesen att smittkoppor är en så pass ung sjukdom. Smittkoppor var för några hundra år sedan en fruktad sjukdom i Europa som inte sällan ledde till döden.
