Ej i DN. Massmedia brukar rapportera generöst om statliga utredningar av hur Sverige skall ta emot migranter från tredje världen. Ingen utredning verkar diskutera OM Sverige skall ta emot sådana. Detta beror på redaktörerna systematiskt undanhåller sina läsare och tittare de offentliga dokument som ifrågasätter invasionspolitiken.
Gilla artikeln på Facebook
Propagandistiska utredningar med idiotiska namn (Mångfald mot enfald SOU 1989:13, Räkna med mångfald SOU 1997:174) får vi läsa mer än nog om. Men de utredningar som gjorts av hederliga svenska statstjänstemän skall prenumeranterna inte bry sig om.
Finansminister Anders Borg spelar ibland förvånad över vilken hopplöst bidragsberoende invandrad underklass som hans parti råkat skapa. Faktum är att Sjuklöver-regeringarna genom utredningar, forskning och rapporter från generaldirektörer ända sedan 1990-talet varit fullständigt informerade om att invandringen är ohållbar på alla sätt. Några av utredarna skulle inte ens vilja ta emot de 10% av invandringen som SD accepterar. Nedan ett axplock framgrävt av Inger-Siw Mattson.
Invandrarna en börda och belastning för samhället
Anders Westerberg, regiondirektör vid dåvarande Invandrarverket rapporterade i en bok 1996 det katastrofala resultatet av invandringen ditintills: ”Om man ser till situationen för den stora majoriteten av de 400 000 som kommit hit det senaste decenniet har de, om man ser till realiteter, inte bidragit till att utveckla Sverige. De har inte ens bidragit genom att försörja sig själva . En förfärande stor del är arbetslösa och lever på socialbidrag. /…/ Kriminaliteten är större än bland majoritetsbefolkningen och utvecklingen mot segregation i boende och kultur blir allt tydligare och närmar sig ghettostrukturer. I verkligheten tycks det senaste decenniets invandring inte vara någon resurs – snarare en börda för samhället.”
Westerberg skrev vidare att ”Det finns en tendens i svensk debatt att blunda för problemen /../. Det sker bl a när invandrarna framställs som en resurs som skulle kunna utnyttjas – om vi inte vore så fördomsfulla och okunniga. Eller när vi officiellt säger till invandrarna att deras arbetskraft och kunskaper är efterfrågade och ett tillskott till det svenska samhället. /…/ De är inte efterfrågade och de är inte önskade i Sverige. Och de är inte idag och för den överblickbara framtiden någon en resurs som lätt kan utnyttjas i det svenska samhället. Om man ser till arbetsmarknad och ekonomi är de tvärtom en belastning.”
Stryp bidragen till invandrare om fler skall få komma
Kjell Öberg, Invandrarverkets generaldirektör, varnade 1994 för konsekvenserna av en oplanerad invandring: ”I en situation med stort invandringstryck och en begränsad social kapacitet att ta emot utlänningar kommer några slags begränsningar i migrationspolitiken att bli nödvändiga. Valet står då mellan att antingen släppa in fler invandrare men i gengäld utestänga dem från tillgången till sociala nyttigheter, alternativt låta färre eller inga nya invandrare komma men ge dessa (och de i landet redan befintliga invandrarna) större tillgång till samhällsnyttigheterna.”
Inga skäl att tillåta mer invandring
Professor Jan Ekberg bekräftade i ESO-rapporten 2009:3 att underskottet av invandringen i de offentliga finanserna översteg 40-60 miljarder kr årligen. Ekbergs slutsats blev att det ”således inte finns några särskilt starka offentligt finansiella skäl för framtida invandring.”
Invandring ingen lösning på flyktingproblem
SOU 1995:75 fordrade att ”invandringen av asylsökande och anhöriga måste begränsas med hänsyn till de stora kostnaderna.” I utredningen underströks också att ”tillströmningen av asylsökande till stor del utgjordes av människor med relativt svaga skyddsbehov” och att det inte var rimligt att ”försöka lösa världens flyktingproblem genom invandring till industriländerna.”
Stöd istället återvandring
I utredningsdirektiven till SOU 1990:42 konstaterades att ”Det är inte rimligt att, på det sätt som nu sker, söka lindra den materiella och sociala nöden för migranter som ser sig tvungna att lämna sina hemländer och kommer hit under åberopande av asylskäl, genom att ta emot den i de västliga industriländerna.” För att möta denna massinvandring/massflykt föreslogs
* skärpt gränskontroll
* obligatorisk fotografering av och fingeravtryck på alla asylsökande
* ökade möjligheter till direktavvisning
* tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta
* ökat stöd i närområdet
* fördubblade straff för flyktingsmuggling.
* stöd till återvandring
Genomgripande negativa förändringar av samhället
I SOU 1993:89 konstaterades att ”Samhället är utsatt för en lång rad påfrestningar och risker.” Som exempel nämnde utredarna
* stigande spänningar mellan olika grupper i samhället eller allmänna sociala spänningar
* förändringar i normer eller grundläggande värderingar som strider mot vårt rättssystem eller vårt sätt att se på problemen
* växande problem med missbruk av droger
* ökande brottslighet, särskilt bland ungdomar
* drastisk uppgång i antalet långvarigt arbetslösa
* ökande utbredning av epidemiska eller andra allvarliga sjukdomar
* långsiktiga förändringar i den inre eller yttre miljön
Utredarna betonade att ”det kan bli särskilt allvarligt om inflytelser utifrån förändrar normer och värderingar som strider mot vårt rättssystem eller vårt sett att se på problemen”. De konstaterade att ”genomgripande förändringar i samhället riskerar att radikalt påverka förutsättningarna för många människors liv och välfärd.”
Okända konsekvenser för individ och samhälle
I direktiven (Ku 1993:1) till den stora utredningen 1993 om migrationspolitiken skrev den borgerliga regeringen: ”De riktlinjer som antogs av riksdagen 1975 banade väg för framväxten av ett mångkulturellt samhälle. Någon närmare precisering av vad för slags samhälle som skulle kunna eller skulle få växa fram har emellertid aldrig gjorts. Än mindre har konsekvenserna för individ och samhälle belysts.”
