FOI fick i juni 2017 det hedersamma uppdraget att granska implementeringen av Natos så kallade genderpolicy, som antogs 2010.
Enligt genusforskaren Helené Lackenbauer, forskningsledare på FOI, beror Natos misslyckande i genusfrågan bland annat på "ett ofullständigt ledarskap".
– Att den högsta ledningen stödjer genderarbetet, att det finns en policy och en handlingsplan på plats är viktiga förutsättningar. Redan här finns det brister hos Nato eftersom det saknas tydliga målsättningar för handlingsplanen, säger hon i ett pressmeddelande.
Bland annat måste Nato bli bättre på att straffa bångstyriga chefer som inte anstränger sig tillräckligt för att implementera feministiska riktlinjer, enligt Helené Lackenbauer.
Chefer måste straffas
– För att arbetet ska komma framåt, måste chefer hållas ansvariga för vad som händer i deras organisation. Det måste påverka lön, befordringar och karriärmöjligheter, annars tar utvecklingen inte fart.
FOI slår också fast att "det måste finnas kvinnor på positioner med inflytande och makt" och att både män och kvinnor måste "ges möjlighet att kombinera yrkesliv och familjeliv".
"I sociala medier illustreras organisationen med stridsfordon och flygplan", klagar FOI och riktar kritik mot att man inte lyfter fram de mer bekväma arbetsuppgifter som Natoländernas skattebetalare finansierar vid sidan av det militära – som bättre anses kunna attrahera kvinnor.
"Det framgår inte att det finns en bredd av tjänster, exempelvis policyarbete, rådgivning och programhandläggning. Det gör det svårt att rekrytera kvinnor till högre positioner. Men det är också svårt att få de kvinnor som faktiskt rekryterats att stanna kvar", skriver FOI i ett pressmeddelande.
Förutom otillräckligt ledarskap lyfter Helené Lackenbauer problemet med "bristande kunskap om hur genderperspektivet ska integreras i Nato-alliansens dagliga arbete".
– Allt finns på plats, men inte mycket händer. Det verkar svårt att ta det till nästa steg. Men även om man tycker att det går långsamt, är det bra att hålla i minnet att själva existensen av en pågående diskussion påverkar. Långsamt flyttas positionerna framåt, säger Helené Lackenbauer.
