Det har skett en nedgående trend i barnafödandet i Sverige.
År 2017 var det så kallade summerade fruktsamhetstalet, alltså det genomsnittliga antalet barn som kvinnor föder under ett aktuellt år, 1,78.
Bland utrikes födda kvinnor är dock fruktsamheten högre, i snitt 2,17. Kvinnor födda i länder utanför Europa med låg utvecklingsnivå, så som Somalia, Afghanistan och Eritrea, har dock ännu högre: 4,0.
"År 2017 föddes 7 800 barn i Sverige av en mamma född i ett land utanför Europa med låg utvecklingsnivå. Det motsvarar 7 procent av alla födda barn och denna andel har ökat, år 2000 var det 2 procent av alla födda barn. Knappt 40 procent av barnen födda år 2017 hade en mamma född i Somalia. Andra vanliga födelseländer bland mammorna var Afghanistan och Eritrea", står det i rapporten.Tidigare nedgångar i fruktsamheten har haft tydliga kopplingar till ekonomin eller familjepolitik, men det är svårt att hitta liknande förklaringar till dagens nedgång, enligt SCB.
"De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige och det har inte fattats några politiska beslut som borde drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska", skriver man.
Barnafödandet har varierat över tid. År 1990 var det summerade fruktsamhetstalet för Sverigefödda kvinnor betydligt högre, 2,10 barn per kvinna. Den uppgången förklarades dels av en stark ekonomisk konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken.
Enligt SCB är det idag främst invandringen som driver på folkökningen.
"År 2017 var medellivslängden vid födelsen drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknas den öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män. För varje decennium fram till 2070 beräknas medellivslängden öka med i genomsnitt ett år för kvinnor och drygt ett år för män. Under hela framskrivningsperioden kommer det att vara fler som föds än som avlider. Migrationen antas dock ha en större betydelse för folkökningen än den naturliga folkökningen (födda minus döda). En ökande livslängd och fler invandrare än utvandrare leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda. År 2017 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre", skriver SCB.
"I takt med att det finns allt fler utrikes födda i Sverige ökar antalet barn med en utrikes född mamma. Under 1970-talet hade drygt 10 procent av de nyfödda barnen en utrikes född mamma. Andelen har ökat och 2017 hade 30 procent av barnen en utrikes född mamma."
