"Generalisera inte kring befolkningsgrupper, områden eller religioner. Undvik det vaga och många gånger fel använda begreppet invandrare och använd det inte som ett prefix, exempelvis 'invandrarfamiljer', eftersom många som betraktas som invandrare idag, är födda i Sverige."
Så lyder ett av råden I SVT:s nya språkmanual. Råden har tagits fram på uppdrag av Hanna Stjärne, som efter att ha tillträtt som vd för SVT bland annat värvat en rad vänsterprofiler och presenterat en plan för ökad etnisk kvotering i rekryteringen. Stjärne var också ansvarig för att belöna det kriminella vänsternätverket Researchgruppen med prestigefulla Guldspaden.
Istället för "invandrare" kan enligt dokumentet ordet "utrikes född" användas, men det är då viktigt att tänka på att "en utrikes född också kan vara svensk och att begreppen inte står i motsats till varandra".
Muslimska terrorister är svenskar
SVT varnar särskilt för begreppet "invandrartäta områden". Istället ska journalisterna använda sig av formuleringen ”socialt/ekonomiskt utsatt område".
Ordet flykting "går att använda som begrepp" men ska varieras med "människor på flykt".
Public service-bolaget råder också sina medarbetare att konsekvent använda begreppet "svensk" om alla som har svenskt medborgarskap. Exempelvis ska muslimska terrorister som har lyckats bli svenska medborgare benämnas som svenskar.
"Vi använder hellre svensk än svensk medborgare för att inte skilja på svenskar. Vill man precisera ytterligare, i exempelvis fall som berör terrorism, kan formuleringar liknande denna användas: 'svensk som haft samröre med våldsbejakande/militanta islamister'."
"Ljushyad" ok men inte "mörkhyad"
Vidare poängteras att det att "begreppen svart och mörkhyad kan väcka kritik" när man beskriver hudfärger. "Vit, ljushyad, rödlätt" och "östasiatiskt utseende" går dock bra att använda som beskrivningar, enligt SVT.
I dokumentet framkommer också att invandrare som anklagar svenskar för diskriminering inte ska ifrågasättas och att den anklagades version inte ska ges något utrymme i rapporteringen:
"Om någon menar att hen blivit utsatt för diskriminering eller hatbrott utgår vi från personens egen upplevelse med formuleringar som t ex 'hen upplever att hen utsattes på grund av sin hudfärg'."
I vissa fall kan det vara relevant att beskriva etnicitet, medger SVT – närmare bestämt när det "handlar om diskriminering eller hatbrott" eller när det "är gärningsmannens perspektiv som exkluderar svenskar". I en fotnot förklarar SVT närmare sitt resonemang.
"Språk är makt"
"I en live[sändning] om morden på en skola i Trollhättan beskriver vi vilka offer gärningsmannen valde och beskriver dem som 'inte helsvenska'. En korrekt formulering hade varit att 'mördaren valde människor som han inte betraktade som svenskar'."
Det går också bra att ange etnicitet i fallen "vit, ljushyad, rödlätt, östasiatiskt utseende". Däremot uppmanas journalisterna att undvika "afrikanskt ursprung" och liknande: "Var medveten om att begreppen svart och mörkhyad kan väcka kritik", står det.
Den politiskt korrekta språkmanualen har tagits fram av en arbetsgrupp som har bestått av Eva Landahl, programchef Samhällsprogrammen, Arash Mokhtari, reporter och programledare, Linda Larsson Kakuli, researcher och Anna Olsdotter Arnmar, reporter.
Anne Lagercrantz, som är chef för nyhets- och sportdivisionen på SVT, är nöjd med språkråden, som hon menar ska ge "journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna".
"Språk är makt. Språk är också politik. Språk signalerar normer", konstaterar Lagercrantz.
Fria Tider har sökt Anne Lagercrantz för en kommentar.
