År 2017 släpptes Joakim Lundells bok ”Monster”, i dag en av landets mest sålda självbiografier.
Där och i senare intervjuer har han skildrat hur hans mamma skulle ha torterat honom som barn, bland annat genom att hota att hänga sig i garaget, uppmana honom att sticka nålar i armarna för att döda ”monsterinsekter” under huden och låta honom stoppa ner handen i en strömförande lampsockel.
I SVT:s serie ”Dokument inifrån – Hatet” har redaktionen gått igenom Lundells socialtjänstakter, journaler från barn- och ungdomspsykiatrin och domstolshandlingar. Trots att dokumentationen täcker mer än 20 år hittar SVT inga noteringar som styrker de övergrepp Lundell återkommande berättat om för en stor publik.
I stället framträder en bild av en pojke med svåra aggressionsproblem som föräldrarna inte ansåg sig kunna hantera hemma, vilket ledde till placering i familjehem av rädsla för att han skulle skada sina yngre syskon.
Samtidigt träder mamman Annika Berg nu fram efter år av tystnad. I dokumentären säger hon:
– Över en natt blev jag Sveriges mest hatade kvinna.
Hon beskriver sin egen bild av relationen till sonen:
– Jag älskade Joakim väldigt, väldigt mycket. Jag var väldigt lycklig över honom. Han var min ögonsten.
Om historien om lampsockeln uttalar hon sig starkt kritiskt:
– Där Joakim säger att jag tog bort lampskärmen och lät Joakim sticka fingrarna i, det tror jag är bland det värsta jag någonsin hört, ursäkta, men ja. Jag blir jätteledsen när jag hör det för det är så fruktansvärt grovt.
Lundell har också beskrivit sin mamma som missbrukare med vanföreställningar.
I SVT:s dokumentär tillbakavisar Annika Berg att hon skulle ha haft ett missbruk under tiden Joakim bodde hemma.
– Inte när Joakim bodde hemma, det kom senare. Det låter ju som att jag vore en riktig knarkare. Det enda jag kanske har tagit lite för mycket av ibland, det är smärtstillande som jag har utskrivet.
Hon beskriver läkemedlen som en tröst:
– Jag var ledsen och det var som en tröst för mig.
SVT konstaterar också att socialtjänstens handlingar inte innehåller några orosanmälningar om mammans missbruk förrän omkring 1998–1999. Vid den tidpunkten bodde Lundell inte längre kvar hemma.
När SVT konfronterar honom med att dokumentationen inte stöder hans bild säger Lundell:
– Vill man gå in och plocka isär det på det sättet så kan man absolut göra det men jag kan tycka att man då delvis främjar en förövare. Det är min åsikt i det hela.
I ett annat resonemang i programmet säger han:
– Jag förstår vart du vill komma men det blir lite som att man pratar om att någon hade en röd eller brun sko vid en våldtäkt.
På Instagram skriver Joakim Lundell att SVT:s framställning inte stämmer och att avsaknaden av uppgifter i journalerna inte bevisar att hans berättelser är falska.
