Innan Karl IX blev kung kallade han sig för Hertig Karl och bodde i Eskilstuna. Han ville göra Eskilstuna till en industristad, särskilt för smide. Eskilstuna lämpade sig för detta genom sitt centrala läge i landet, närheten till Bergslagen, krafttillgången från fallen, kolskogarna i söder och jordbruksöverskottet från Rekarneslätterna i nordöst. Genom Eskilstuna kanal gav han orten sjöförbindelse. 1771 lät Adolf Fredrik anlägga den så kallade Fristaden, där han lät arbetare och företagare inom stål-, järn- och metallindustrin slå sig ned i utbyte mot skattebefrielse. Detta bidrog till uppblomstringen av Eskiltunas metallindustri och till att staden ända till idag varit en av vårt lands viktigaste industristäder. De företag som idag heter Volvo CE, ASSA, Separator, SAAB Bofors Dynamics m.fl. startade sin verksamhet här.
Foto: Eskilstuna Kommun Munktells Mekaniska Verkstad (nuvarande Volvo CE) grundades år 1832. År 1853 byggdes här Sveriges första lokomotiv. På bilden byggs väghyvlar.
Nya tider i industristaden
Påhejade av Eskilstuna-Kuriren har stadens politiker sedan 1980-talet satsat på ett nytt framgångskoncept - invandringsindustrin. Ett mått på resultaten i denna industri för år 2011 har nu publicerats av Socialstyrelsen.
Överrepresentationen är ett mått på hur mycket mer ekonomiskt bistånd de utrikes födda förbrukade per capita (2011) jämfört med de svenskfödda. I Eskilstunas fall handlar det om 7,1 gånger så mycket.
Kolumnen i rött visar överrepresentationen omräknat i kronor. I Eskilstuna var kostnaden 2011 för de utrikes födda 167 556 000 kr. Av den summan utgör 143 799 000 kr överrepresentation. Mellanskillnaden, 23 757 000 kr, är vad de utrikes födda hade kostat om de hade förbrukat lika mycket per capita som de svenskfödda.
Enligt bloggen Eskilstunaliv koncentrerar stadens politiker 2012 sin invandrarsatsning på personer från Somalia.
