Den 26-åriga kvinnan invandrade från Irak under 2012 med hjälp av ett arbetstillstånd som gällde under ett par år. Efter att den påstådda anställningen upphört ansökte hon under sommaren 2014 om asyl i Sverige.
Kvinnan ville inte tillbaka till sitt hemland eftersom hon har en hotbild mot sig, påstod hon. Bland annat ska hennes tidigare make ha varit en av Saddam Husseins livvakter och konflikter inom familjen ska också ha funnits. Den 26-åriga kvinnan menade också att hon riskerade att bli förföljd i sitt hemland på grund av sin religiösa tro samt att hon skulle vara utan kontaktnät vid ett återvändande.
Migrationsverket beslutade i mars att avslå kvinnans ansökan och utvisa henne ur landet. Myndigheten ställde sig tveksam till flera av uppgifterna som kvinnan lämnade om sin hotbild och tyckte inte att det fanns någon grund för henne att få stanna kvar i Sverige.
Men kvinnan överklagade och fick jackpott – permanent uppehållstillstånd och bidrag samt garanterad bostad i Sverige. Förvaltningsrätten i Stockholm gjorde en generösare bedömning av kvinnans uppgifter och utgår ifrån att hon saknar ett "manligt nätverk" i Irak. Hennes arbetslivserfarenhet från hemlandet ska vara obefintlig och då hon inte klarar av att försörja sig själv finns det enligt domstolen "synnerligen ömmande omständigheter" som gör att hon nu beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Migrationsdomstolen ser en risk i att hon kan bli tvungen att försörja sig själv – via exempelvis prostitution eller tiggeri – och därför tycker domstolen att svenska skattebetalare ska betala för henne uppehälle istället.
Beviskraven i asylmål är betydligt lägre än vad som krävs för att exempelvis kunna döma något för brott, i svensk rätt.