Inbromsningen av högkonjunkturen har gått oväntat snabbt, konstaterar nu Konjunkturinstitutet (KI).
Enligt myndigheten minskade svensk BNP oväntat det andra kvartalet i år. Samtidigt föll sysselsättningen för andra kvartalet.
"I den svenska tillverkningsindustrin har stämningsläget försämrats snabbt den senaste tiden och indikatorer pekar på att exportorderingången minskar. Risken för en ytterligare upptrappning av det internationella handelskriget, brexit och konflikterna i Mellanöstern skapar osäkerhet och försämrar tillväxtutsikterna på ett globalt plan, inte minst i Europa. Om något bedöms riskerna ha ökat under sommaren", skriver KI i sin konjunkturuppdatering.
Sammantaget innebär detta att utsikterna för den svenska ekonomin ser något sämre ut än vad de gjorde i juni månad.
Konjunkturinstitutet anser att högkonjunkturen ändå kommer bestå i år, men gradvis ebba ut nästa år. Inflationen faller tillbaka under 2019 och hamnar något under 2 procent både i år och nästa år.
Enligt KI kommer lägre räntor i omvärlden också bidra till att Riksbanken avvaktar med nästa räntehöjning till hösten 2020.
Det faktiska offentligfinansiella sparandet väntas minska till 0,1 procent av BNP i år, vilket KI påpekar är lågt för att vara i en högkonjunktur.
"Budgetutrymmet för nästa år är i det närmaste obefintligt enligt Konjunkturinstitutets beräkningar. Budgeten väntas ändå innehålla ofinansierade åtgärder om drygt 20 miljarder kronor", skriver myndigheten.
KI menar att Sveriges BNP kommer växa med 1,5 procent under 2019 och 1,3 procent 2020. Men BNP per capita är betydligt lägre.
Nyligen kallade nationalekonomen Tino Sanandaji den svenska BNP-utvecklingen för "urusel". Om att BNP minskar 0,1 procent, sade han:
"Detta trots befolkningsökning på cirka en procent per år. Siffran ovan är för ett kvartal, om man i stället räknar senaste året har BNP per capita växt med 0,3 procent, vilket är en urusel siffra under en högkonjunktur där man dessutom räntedopat ekonomin".
