Innan första världskrigets utbrott för hundra år sedan tillhörde området samma rike (dubbelmonarkin Österrike-Ungern). Området delades upp efter första världskriget och kom efter andra världskriget att hamna under olika politiska styren, Österrike tillhörde västmakterna med privat ägande och marknadsekonomi, Ungern östblocket där egendom konfiskerades och planekonomi infördes och Slovenien kom att ingå i det forna Jugoslavien med fortsatt privat ägande i vissa områden och en ”mjukare” form av socialism jämfört med Ungern.
För hundra år sedan präglades området av småskaligt jordbruk med små skogsområden. Det småskaliga jordbruket i Österrike och Slovenien finns i stor utsträckning kvar. Området i Ungern hamnade däremot på andra sidan järnridån efter andra världskriget. Jordbruk lades ner och gränstrakterna avfolkades varför landskapet idag främst består av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar.
– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Mångfalden för växter var däremot högre i Ungern som ett resultat av att både typiska gräsmarksarter från den tidigare markanvändningen och typiska skogsarter från dagens markanvändning fortfarande lever sida vid sida.
– Den höga artrikedomen av växter i det ungerska området kommer sannolikt att minska i framtiden vartefter de typiska växterna från det öppnare landskapet försvinner, säger Sara Cousins. Andelen typiska skogsarter kan däremot öka och andra organismgrupper, som exempelvis mossor och svampar, kan gynnas av att skogen blir äldre.
Skillnaden mellan hur länderna använt marken och hur detta påverkat den biologiska mångfalden ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.
– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins i ett pressmeddelande.
Studiens resultat visar varför kunskap om landskapshistoria behövs för att förstå dagens biologiska mångfald.
– För att kunna utforma bevarandestrategier på olika platser i världen är det är avgörande att vi förstår både historiska och nuvarande ekologiska och socioekonomiska processer, säger Sara Cousins.
