Den 13-14 juli deltar statsminister Stefan Löfven tillsammans med ledare från hela världen i FN-konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba i Etiopien. I Sveriges delegation ingår också biståndsminister Isabella Lövin och finansmarknadsminister Per Bolund, liksom riksdagsledamöter, frivilligorganisationer och företag.
Under resan kommer statsministern och biståndsministern att göra ett besök till ett flyktingläger i kommunen Gambella i södra Etiopien, som har över 260.000 flyktingar.
Flyktinglägret heter Tierkidi och hyser cirka 52.000 sydsudaneser.
– Det är en oerhört pressad situation, säger den svenska biståndschefen i området, Anneka Knutsson, till Expressen.
Istället för att fokusera på att hjälpa flyktingar i närområdet går den svenska politiken sedan länge ut på att flytta hundratusentals människor från tredje världen till Sverige för att göra landet mer "mångkulturellt". På grund av de skyhöga kostnaderna för invandringen har regeringen tagit 8,9 miljarder kronor från biståndet för att lägga på asylmottagandet – något som har väck kritik.
"8,9 miljarder kronor är nästan dubbelt så mycket bistånd som gått till hela Afrika årligen under senaste åren. Det motsvarar även Sveriges totala årliga humanitära bistånd plus hela biståndet till hälsovård, stöd till barns utbildning och biståndet till rent vatten och sanitet. Det är en enorm mängd pengar", skrev en rad hjälporganisationer i ett debattinlägg i våras.
Pengarna, som kunde ha använts för att hjälpa många gånger fler människor på plats i den fattiga delen av världen, går nu istället till att ge höga bidrag och gratis boende åt personer som betalat stora summor pengar för att ta sig illegalt till Sverige med hjälp av människosmugglare.
Även kändisprofessorn Hans Rosling har uttryckt sin förtvivlan över regeringens prioriteringar.
– Höj skatten, skär ner på operan, men ta inte från de fattigaste barnen i världen för att finansiera dyr flyktingmottagning, sade Rosling på ett seminarium i januari.
