Sedan 1965, då biståndsmyndigheten Sida bildades, har Sverige betalat ut minst två tusen miljarder kronor i utvecklingsbistånd. Trots det finns det "inte ett enda exempel där det svenska biståndet kan sägas ha varit avgörande för att ett land skulle ha rest sig ur fattigdomen eller tagit steget från diktatur till demokrati", hävdade journalisten Thomas Gür i en artikel i GP i höstas.
Men Miljöpartiet och regeringen är av en annan uppfattning.
Biståndet ska inte minska.
Enligt nye biståndsministern Per Olsson Fridh handlar det nämligen om frågor som även berör Sverige, så som "klimatförändringar" och människor som flyr.
– Ska vi ha säkerhet, vår hälsa, vår möjlighet att leva i ett fritt och demokratiskt land måste vi kämpa för de värderingarna också i andra länder. Biståndet möjliggör för oss att påverka andra länder i en riktning som också är bra för Sverige, sade han i ett virrigt svar i TV4 Nyhetsmorgon i morse.
Enligt Olsson Fridh måste svenskarna känna att de har råd med bistånd, som enligt ministern ska ligga på en procent av Sveriges BNP.
I nuläget betalar Sverige ut cirka 50 miljarder om året i bistånd.
– Det tycker jag verkligen vi ska känna att vi har råd med, att vi vill och att det också är bra för oss, säger han.
