De så kallade "Liberation Day"-tullarna innefattade avgifter på upp till 50 procent mot länder som Indien och Brasilien, och upp till 145 procent mot Kina under 2025.
"Presidenten hävdar en extraordinär makt att ensidigt införa tullar utan begränsning i belopp, varaktighet och omfattning", skriver chefsdomaren John Roberts i HD-majoritetens yttrande.
Han fortsätter:
"Mot bakgrund av den påstådda befogenhetens bredd, historik och konstitutionella sammanhang måste han kunna visa ett tydligt godkännande från kongressen för att utöva den."
Domstolen konstaterar att den nödbefogenhet som åberopats inte räcker.
Roberts avfärdar också argumentet att presidenten fritt kan använda tullar för att reglera handeln.
"När kongressen ger befogenhet att införa tullar gör den det tydligt och med noggrant angivna begränsningar. Det gjorde den inte här."
Han markerar samtidigt domstolens roll:
"Vi gör inte anspråk på någon särskild kompetens i frågor om ekonomi eller utrikespolitik. Vi gör endast anspråk på den begränsade roll som tilldelats oss enligt konstitutionens artikel III. I fullgörandet av den rollen slår vi fast att IEEPA inte ger presidenten befogenhet att införa tullar."
Domarna Amy Coney Barrett och Neil Gorsuch anslöt sig till majoriteten. Clarence Thomas, Samuel Alito och Brett Kavanaugh var skiljaktiga.
Oklart om 134 miljarder dollar ska återbetalas
Domstolen säger inget om vad som ska ske med de 134 miljarder dollar – motsvarande 1,2 biljoner kronor – som redan har tagits in. Enligt CNN har över 301.000 importörer betalat in sammanlagt 134 miljarder dollar.
Frågan väntas nu avgöras i lägre instanser. I sin skiljaktiga mening skriver Brett Kavanaugh att domstolen i dag inte yttrar sig om "huruvida, och i så fall hur, staten ska gå till väga för att återbetala de miljarder dollar som har tagits in från importörer".
Han varnar också för att processen sannolikt blir rörig.
"Den processen kommer sannolikt att bli en röra."
Trump har lutat sig mot 1970-talslagen International Emergency Economic Powers Act, IEEPA, som ger presidenten rätt att reglera import under nationella nödlägen. Men orden "tariff" och "duty" förekommer inte i lagen.
Samtliga lägre domstolar som prövat frågan har tidigare kommit fram till att nödtullarna stred mot federal lag. Nu har alltså även högsta domstolen satt ned foten.
Beskedet från HD välkomnas av Sveriges arbetsmarknadsminister Johan Britz.
”Om det här står sig är det ett positivt besked för jobben. Sverige är ett exportberoende land och handel skapar fler jobb på den svenska arbetsmarknaden”, skriver han på X.
