Det är den svenska genushistorikern Katherine Hauptmann, verksam inom genus- och heritage-kritiska studier, som har lett ett projekt på regeringens uppdrag att kartlägga genus- och jämställdhetsarbetet på landets museer och utvärdera om utställningarna har en tillräckligt jämställd och antirasistisk infallsvinkel.
I en rapport konstaterar man att de svenska museerna visserligen kommit långt i sitt genusarbete, men att de kan bli bättre.
"Metoder behöver dock utvecklas för att skapa långsiktiga, strukturella förändringar med målet att genus- och HBTQ-medvetenheten är hög och en ständig del i museers verksamheter snarare än fokus i främst enskilda satsningar", står det i rapporten.
"Det queera syns inte i museisystemen", påpekar genusexperten Patrik Steorn vid modevetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, enligt rapporten.
Genusneutral snöröjning hotar Sveriges kommuner
Detta är något som Katherine Hauptman poängterar för Sveriges Radio. Hon menar bland annat att historieskrivningen fortfarande sker "från den vita mannens perspektiv".
I dagligt tal så möter man ofta reaktionen - "ja men det där med jämställdhet är redan klart." Men vi har upptäckt att det är ganska kontroversiellt och att frågor om rasism och sexism hör nära ihop, säger hon.
Bland annat problematiseras bilden av "en vit man med verktyg i hand, en vit kvinna i tidsenligt mode".
Ett konkret exempel kan vara att man i ett utställningssammanhang beskriver mannen som en hantverkare med många verktyg och hur man hanterar dem. Medan man beskriver hur kvinnan ser ut och vilka kläder hon har på sig.
Genuskartläggningen har pågått i två år och sysselsatt fem anställda. Förutom att kartlägga museerna har projektet innefattat seminarier så som "Genusmedvetna utställningar hur gör vi?" och "Att genusifiera samlingar".
Faksimil ur rapporten UPPDRAG JÄMSTÄLLDA MUSEERFöredömligt, enligt rapporten