– Det kan handla om diplomatiska motdrag, cyberattacker eller exempelvis utnyttjande av stora mängder asylsökande som ett slags hybridhot, säger Salonius-Pasternak vid finländska Utrikespolitiska institutet.
Det handlar i så fall om att utnyttja EU:s regler om att varje land är skyldigt att ta emot asylansökningar också från den som kommer från tredje land, och inte avvisa dem utan prövning vid EU:s yttre gränser.
Reglerna kan avskaffas med ett penndrag men än så länge har EU-kommissionen bara gjort det genom tillfälliga undantag, närmare bestämt när Turkiet och Vitryssland försökt översvämma EU med män från tredje världen.
Ett ryskt anfall mot Finland av den typ som skett i Ukraina är dock osannolikt, menar Salonius-Pasternak, även om någon typ av militärt svar inte kan uteslutas.
– Rysslands kapacitet är nu i hög grad i bruk i Ukraina. Men visst kan man åsamka motparten problem också med mindre militära insatser.
