Datainspektionen är nu klar med en granskning av åtta vårdgivare. Det som framför allt har granskats är om vårdgivarna har gjort den behovs- och riskanalys som krävs för att kunna ge personalen rätt behörighet till personuppgifter i huvudjournalsystemen.
– Vårdgivare måste göra en noggrann analys och bedömning av vilka behov personalen har till uppgifter i journalsystemen och vilka risker som finns om personal har för vid tillgång till patientuppgifter. Utan en sådan analys kan vårdgivarna inte tilldela personalen rätt behörighet vilket i sin tur innebär att verksamheterna inte kan garantera patienterna det integritetsskydd de har rätt till, säger Magnus Bergström, som är samordnare för de åtta granskningarna, i ett utskick.
Datainspektionen konstaterar att sju av vårdgivarna inte har genomfört en behovs- och riskanalys medan en vårdgivare har genomfört en analys som dock har vissa brister.
Myndigheten konstaterar även att sju av vårdgivarna inte begränsar användarnas behörigheter för åtkomst till respektive journalsystem till vad som enbart behövs för att användaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
– Det innebär att de sju vårdgivarna inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att kunna säkerställa och påvisa en lämplig säkerhet för personuppgifterna i journalsystemen.
Bristerna hos sju vårdgivare är så pass allvarliga att de mynnar ut i administrativa sanktionsavgifter på mellan 2,5 miljoner och 30 miljoner kronor. Beräkningen av sanktionsavgiftens storlek skiljer sig väsentligt åt beroende på om det handlar om ett företag eller en myndighet. För företag kan avgiften som mest vara 20 miljoner euro eller fyra procent av bolagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst. För myndigheter kan avgiften som mest vara 10 miljoner kronor.
