Idag är marginalskatten – det vill säga den högsta inkomstskatten som du betalar på din sist intjänade krona – 57 procent, men föreslås alltså höjas till 60 procent nästa år för en genomsnittlig kommun. I högskattekommuner kan man räkna med en marginalskatt på uppemot 63 procent.
Till inkomstskatten kommer även arbetsgivaravgifter, vilka gör att den totala skatten på arbete kan komma att uppgå till över 71 procent. Utöver det tvingas arbetsgivare ofta betala 25 procent moms på sina intäkter, vilket ytterligare ökar skattenivån.
Höjningen av inkomstskatten är del av ett omfattande paket med skattehöjningar som totalt väntas dra in ytterligare 62 miljarder kronor till staten under budgetperioden.
Pengarna ska bland annat användas för att finansiera den kraftigt ökande invandringen från tredje världen. Migrationsverket begärde tidigare i år 18 miljarder extra för att klara det omedelbara mottagandet, som beräknas kosta 157 miljarder till och med 2019.
Dessutom satsar regeringen kraftigt på att öka bidragen i samband med invandring till kommuner. I en offentliggjord promemoria föreslår regeringen att det statliga schablonbidraget från skattebetalarna till kommuner ska höjas från 83.100 till 125.000 kronor per invandrare i början av nästa år.
Andra skatter som förväntas höjas är arbetsgivaravgiften för unga, skatt vid hem- och hushållshjälp, bensinskatten, skatt på sparande och finansiella transaktioner, en särskild löneskatt för äldre, koldioxidskatten, punktskatten på kärnkraft, kemikalieskatten och en ny vägslitageskatt.
Fria Tider har tidigare även skrivit om regeringens planer på att beskatta en rad olika vitvaror och elektronik, såsom kylskåp, telefoner och mikrovågsugnar.
