Danmarks näringsminister Troels Lund Poulsen (V).

Läs danske ministerns brev om indragna bidrag för muslimer som bär slöja

Publicerad 25 mars 2017 kl 13.22
Av Mattias Albinsson

Utrikes. Fria Tider har tagit del av och publicerar här hela brevet från Danmarks näringsminister Troels Lund Poulsen (V) som handlar om indragna eller sänkta bidrag för muslimska kvinnor som vägrar tacka ja till jobb där de inte kan bära slöja.

Dela artikeln

Under gårdagen publicerade Fria Tider en artikel om att Danmark drar in bidragen för muslimska kvinnor som vägrar tacka ja till jobb där de inte kan bära slöja. Fria Tiders artikel bygger på en artikel i den danska tidningen Den korte avis.

Aktivister i vänstergruppen #jagärhär, som anställda på Sveriges Television står bakom, mobiliserade en kampanj på Facebook där det bland annat spreds falska påståenden om att Fria Tiders artikel inte är sann. Fria Tider har tagit del av hela underlaget till Den korte avis artikel och publicerar det här översatt till svenska. Längst ned i artikeln finns även en länk till den danska ursprungskällan för den som hellre vill ta del av den.

Lund Poulsens brev är ett svar på en fråga han får från Martin Henriksen (DF).

 

"Kan ministern upplysa om huruvida en arbetsförmedling kan kräva av en medborgare, som uppbär bidrag, att personen ifråga måste ta av sin niqab eller burka under en rekrytering och anställnings­intervju för att kunna fungera på arbets­marknaden?"

Ja, en arbetsförmedling kan efter en konkret utvärdering komma fram till att en arbetslös inte har rimlig grund för att tacka nej till ett jobb, om förmedlingen hänvisat någon som får etablerings­bidrag, socialbidrag eller A-kassa ett konkret jobb som personen tackat nej till för att denne inte kan bära till exempel niqab eller burka på jobbet. I de fallen ska personen drabbas av en sanktion. Sanktionen skulle i det fallet innebära sänkt eller indraget bidrag under en period.

Religiösa, kulturella eller moraliska hänsyn är som utgångspunkt inte skälig grund för att bli undantagen från kravet om att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Det faktum att en medborgare bär niqab eller burka utgör dock inte i sig själv eller i allmänhet något hinder för att någon som tar emot etablerings- eller socialbidrag kan fungera på arbets­marknaden eller att någon som uppbär A-kassa är tillgänglig för arbetsmarknaden.

Jag har bett arbetsmarknads- och rekryterings­styrelsen att undersöka om kommunerna tagit beslut om sanktioner mot personer som tackat nej till jobb eller jobb­erbjudande på grund av att den berörda inte kan bära niqab eller burka.

Styrelsen informerar följande:
"Styrelsen har frågat de 10 största kommunerna om de känner till huruvida de fattat beslut rörande denna problemställning eftersom kommunerna inte för register över om de beslutat om påföljder för en person som bär niqab eller burka.

Två kommuner har uppgett att de tagit beslut om påföljder för personer som tackat nej till jobb eller jobb­erbjudande eftersom de inte kunnat bära niqab eller burka på jobbet.

De övriga åtta kommunerna informerar att de inte har några sådana fall med personer som bär niqab eller burka".

Jag kommer dessutom snarast skicka ett brev till landets alla borgmästare med fokus på verkställande av påföljder på välfärds­området – bland annat för att bringa klarhet i dessa frågor.

Se även mitt svar från 21 december 2016 på fråga nr. 207 i utskottet. Där framgår att en arbetsgivare enligt diskriminerings­lagen har rätt att kräva att en anställd tar av sin niqab eller burka om det finns objektiv grund för det. Det är arbetsgivaren som ska göra denna objektivitets­bedömning.

Arbetsgivarens krav kan till exempel vara objektivt motiverat om det är en del av verksamhetens ansikte utåt att de anställda bär uniform eller en bestämd klädsel, och om det är ett genomgående krav för alla anställda i samma ställning.

Ett annat exempel är där säkerhets- och/eller hygien­hänsyn kräver en bestämd klädsel.

Jag vill i samband med det här även ta upp den senaste domen från EU-domstolen från 14 mars 2017 som bland annat slår fast att ett förbud mot att bära muslimsk huvudduk, som följer av en intern regel i ett privat företag, som förbjuder personalen att bära synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen, inte utgör direkt diskriminering på grund av religion eller tro.

Det kommer i slutänden vara upp till domstolarna att avgöra, om det i en given situation är objektivt rätt att kräva, att en medarbetare tar av sin niqab eller slöja som villkor för anställningen.

Med vänlig hälsning

Troels Lund Poulsen

Läs brevet på danska här


Efter snyftreportaget i GP. Joakim Lamotte ställde kompletterande fråga till jättefamiljen.0 Plus

Fyra i matchfixningshärva. Allsvenskan-matchen var uppgjord på förhand.0 Plus

Nyheter från förstasidan

112-appen börjar larma om skjutningar och sprängdåd

Anpassas till nya verkligheten. "Hoppas det kan leda till fler tips vid jakten på gärningspersonen."0 

Ekonominyheter

Skattesubventionerade "serverhallar" var bitcoinfabriker

Nya cirkusen kring politikernas skandalsatsning.. "Hur mycket pengar den här sedelpressen spottat ut i tillgångar, det vet vi inte."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.