Enligt Reuters källor, däribland en amerikansk tjänsteman, framhöll USA att man inte är nöjd med Europas försvarsuppbyggnad sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022.
Washington ska dessutom ha signalerat att landet kan komma att lämna vissa av Natos samordningsmekanismer om Europa inte visar tillräcklig "framdrift" före 2027.
Hur denna framdrift skulle mätas klargjordes dock inte, och det är oklart om tidsfristen representerar administrationens officiella linje eller främst vissa Pentagon-funktionärers, enligt Reuters källa. Inom den amerikanska politiken finns djupa skiljelinjer om vilken roll USA bör spela i Europas säkerhet.
Flera europeiska representanter säger att tidsfristen 2027 inte går att upprätthålla, oavsett hur man räknar.
Produktionen av efterfrågad materiel släpar efter, leveranstiderna för moderna amerikanska vapensystem är långa och vissa av de mest avancerade amerikanska kapaciteterna – exempelvis unika underrättelseresurser och högspecialiserad övervakning – kan inte köpas för pengar.
En NATO-företrädare säger i ett skriftligt uttalande att europeiska allierade redan har "börjat ta större ansvar för kontinentens säkerhet" och att NATO-länderna anser det nödvändigt att "investera mer i försvaret och flytta tyngdpunkten i det konventionella försvaret" från USA till Europa.
USA:s försvarsdepartement och Vita huset har inte kommenterat uppgifterna.
Europeiska regeringar har på bred front accepterat Donald Trumps krav på att de ska ta större ansvar för sin egen säkerhet och har aviserat historiskt stora höjningar av försvarsutgifterna. EU har samtidigt satt målet att Europa ska vara redo att försvara sig självt 2030 – ett mål som bedömare redan betraktar som mycket ambitiöst.
Trump har under lång tid kritiserat europeiska NATO-länder för att inte betala tillräckligt. Under valrörelsen 2024 sade han vid flera tillfällen att han skulle uppmuntra Rysslands president Vladimir Putin att angripa de NATO-länder som inte uppfyller alliansens ekonomiska krav.
Samtidigt har han vid andra tillfällen, bland annat vid NATO-toppmötet i juni, öst beröm över europeiska ledare för deras beslut att gå med på USA:s förslag om att höja försvarsmålet till 5 procent av BNP.
Den amerikanska hållningen gentemot Ryssland har också varierat. Administrationen har pendlat mellan hårdare retorik och en större öppenhet för att förhandla med Moskva om Ukrainakriget – något som väckt irritation i flera europeiska huvudstäder.
Vid NATO:s utrikesministermöte denna vecka framförde USA:s biträdande utrikesminister Christopher Landau ett skriftligt uttalande där han skrev:
"Det är uppenbart att NATO-allierade bör ta ansvar för Europas försvar. Successive amerikanska regeringar har sagt detta i en eller annan form nästan hela mitt liv... men vår administration menar vad den säger."
