Konflikten i Ukraina
HISTORISKT. Den ryske kosmonauten Maxim Suraev, astronauten Reid Wiseman från NASA och den tyske astronauten Alexander Gerst tillsammans i maj i år innan de sköts upp i en rysk Soyuz-kapsel.

USA hotas bli utestängda från rymden

Publicerad 20 augusti 2014 kl 19.35

Vetenskap. USA:s sanktioner mot Ryssland, som resultat av konflikten i Ukraina, kan komma att slå tillbaka på USA:s egna rymdambitioner.

Gilla artikeln på Facebook

© Vita huset

Obama har riktat sanktioner mot, bland annat, den ryska rymdindustrin.

USA är beroende av Ryssland och de ryska Soyuz-kapslarna för att kunna transportera astronauter fram och tillbaka till den internationella rymdstationen ISS sedan man pensionerade de egna rymdfärjorna för tre år sedan. Hittills har de båda ländernas rymdmyndigheter, Roscosmos och NASA, försökt hålla politiken utanför samarbetet. Så sent som igår gjorde Vladimir Solovyev, chef för ryska Roscosmos bidrag till ISS, ett uttalande där han förnekade att Ukrainakonflikten äventyrar rymdsamarbetet.

– Den internationella rymdstationen är absolut inte på något sätt påverkad av konflikten i Ukraina, sa han enligt The Moscow Times.

Uttalandet kommer efter ett utspel för en knapp månad sedan från en av hans kollegor, Alexei Krasnov som är ansvarig för den ryska delen av ISS olika moduler.

– Jag är inte nödvändigtvis optimistisk, sa han då apropå en fråga om han trodde att det nuvarande rymdavtalet mellan USA och Ryssland kommer att förlängas under året.

Rymdavtalet mellan de båda länderna löper ut 2020 och behöver förlängas snarast för att de båda myndigheterna bland annat ska kunna hinna planera, beställa och bygga komponenter till rymdstationen efter 2020. Rysslands vice premiärminister, Dmitry Rogozin, förklarade i maj i år att Ryssland var ointresserade av att förlänga ett rymdavtal med en så pass "opålitlig partner" som USA.

Men de ansträngda förhållandena mellan de båda länderna är mer långtgående än att de begränsar sig till amerikanska bemannade rymdfärder, vilket är allvarligt nog. I mars i år införde USA sanktioner mot Ryssland på, bland annat, så kallad rymdhårdvara. Det innebär att Ryssland inte längre får köpa in komponenter till sin rymdindustri, något som i sin tur riskerar att slå tillbaka på USA som är beroende av Ryssland inom ramen för samarbetet kring ISS.

Ryssland har dessutom möjlighet att svara med egna sanktioner mot USA, något som man än så länge låtit bli att göra. USA är nämligen beroende av den ryskbyggda raketen RD-180 för sina Atlas-raketer, vilka används för både civil och militär rymdfart. Under en vecka i maj månad i år införde dessutom USA en bojkott av RD-180 efter ett domstolsutlåtande som kom som ett oväntat resultat av Obamas sanktioner mot Ryssland.

Bojkotten rörde upp en storm i USA som engagerade större delen av den amerikanska regeringen. Ingen hade tydligen räknat med att USA:s sanktioner mot Ryssland kunde få till följd att den amerikanska rymdindustrin – och i förlängningen hela den amerikanska krigsmakten – drabbades. Efter att såväl justitiedepartementet, utrikesdepartementet, handelsdepartementet och finansdepartementet intygat att import av RD-180 inte stod i strid mot formuleringen av Obamas sanktionslag valde den federala domaren Susan Braden att motvilligt häva importstoppet skriver The space review.

Stormen under den dryga veckan i maj satte dock fingret på en mycket öm punkt för USA:s del. USA är väldigt beroende av Ryssland och om Ryssland väljer att stoppa exporten av RD-180 till USA så kommer en stor del av USA:s hela rymdverksamhet att stå stilla så snart USA:s lager av sådana raketer tagit slut.


Indoeuropeiska myter bekräftas i ny DNA-studie. Unga krigare från jamnakulturen gifte sig med jordbrukande kvinnor.0 Plus

Ny studie ger överraskande resultat. Så nära var det att andra världskriget blev kärnvapenkrig.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Machetegäng rånar mäklare på Rolexklockor

Nya fallet efter visning i Västerås.. Tidigare blev en mäklare av med en klocka värd 100.000.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.