Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen har till sina anställda, alltså de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.
Skulden varierar stort i landet. Som mest uppgår den till 34.737 kronor per invånare i Region Västerbotten till som minst 18.515 kr per invånare i Region Halland. Den genomsnittliga skulden per invånare i Sverige uppgår till nära 24.000 kronor.
– Skulden är totalt 244 miljarder. Den är ofantligt stor och motsvarar lönekostnaden för 50.000 sjuksköterskor under en tioårsperiod. Risken är stor att när landstingen ska börja betala ut pensionerna kommer en del landsting att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda sjukhusbudgetar med ännu sämre tillgänglighet som följd. Det kommer bli påtagligt för många landsting när färre ska försörja fler – samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia, i ett pressmeddelande.
Om den totala pensionsskulden redovisas öppet i landstingens redovisning skulle 19 av 21 landsting klassas som konkursmässiga. Dessutom har samtliga landsting en soliditet (långsiktig betalningsförmåga) som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.
– Det är allvarligt att flera landsting har så pass låg långsiktig betalningsförmåga. Det är en hygienfråga att varje landsting åtminstone upprättar en finansiell plan för att hantera dessa pensionsskulder för att säkra framtidens sjukvård. Det kan man som medborgare förvänta sig av politikerna i landstingen, säger Gustafson.
Skandia pekar ut den "förändrade demografin" i landet som förklaring till landstingens dåliga ekonomi. Det är allt fler äldre och yngre människor i landet, men färre i arbetsför ålder. Konsekvensen blir ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i landstingens budget.
– Då finns det egentligen endast två utvägar för landstingen. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja landstingsskatten – eller i värsta fall skära i sjukvård och välfärd, förklarar Greger Gustafson men påpekar också att det finns hopp om man de närmaste tio åren amorterar och skapar pensionsmedel för sin skuld.
– Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent.
