Det var i november förra året som den 22-årige asylsökaren greps misstänkt för attentatsplanering mot Sverige. En vecka senare var han helt avförd från terroristutredningen och erbjöds därefter stöd i samverkan med andra myndigheter, för att komma till rätta med den turbulens som uppstått.
Medierapporteringen kring hans fall var omfattande – både hans namn och bilder på honom kom att spridas flitigt. Det är en av faktorerna som bör leda till att ersättningen fastställs till ett "väsentligt högre belopp" än vad som är praxis för ett felaktigt frihetsberövande, enligt 22-åringens ombud i skadeståndsärendet.
"Hans namn kommer för all framtid att förknippas med terrorism. Den skada som publiceringen inneburit och det synnerligen stora lidande som detta medfört, saknar i det närmaste motstycke i svensk rättshistoria. Skadan som [22-åringen] åsamkats är därtill irreparabel", skriver mannens juridiska biträde i handlingen.
I skadeståndsansökan som Justitiekanslern mottagit så drar 22-åringens ombud paralleller till den då 35-årige man som inledningsvis var misstänkt för mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Han fick ett högt skadestånd för den dryga vecka som han satt frihetsberövad som mordmisstänkt, men eftersom 22-åringens namn fått ännu större spridning i media så menar ombudet att det motiverar en ännu högre ersättning.
När beslutet i skadeståndsärendet ska meddelas är ännu inte bestämt.
