Under hela 2000-talet har det årligen varit fler kvinnor än män som beviljats svenskt medborgarskap, men under 2018 var männen fler än kvinnorna.

Under 2018 fick 63.818 personer svenskt medborgarskap, en minskning med 5.080 personer jämfört med året innan.

Männen stod för 51 procent av samtliga beviljade svenska medborgarskap, skriver SCB idag.

Medborgare från Syrien och Somalia var de två största grupperna som erhöll svenskt medborgarskap. De stod för 17 respektive 11 procent av samtliga medborgarskapsbytare.

De följdes av tidigare "statslösa" som stod för 9 procent.

"Under de senaste åren har det varit en stor flyktinginvandring från Syrien på grund av kriget. Syrien var för andra året i rad den största gruppen som fick ett svenskt medborgarskap", skriver SCB.

Totalt invandrade 132.602 personer under förra året, och enligt SCB skiljer sig skälen stort mellan olika länder.

"Vanligast under 2018 var det att invandra som anhörig till någon som är bosatt i Sverige, 61 procent av kvinnorna och 35 procent av männen angav det skälet. I gruppen anhöriginvandrare var cirka fyra av tio anhöriga till tidigare invandrade flyktingar och av dem var nästan hälften syriska medborgare", skriver man.

SCB konstaterar också att var fjärde person i Sverige numera har utländsk bakgrund, med vilket menas att någon är utrikes född eller har två utrikes födda föräldrar.

"Vid 2018 års slut hade en av fyra eller drygt 2,5 miljoner personer utländsk bakgrund. Det är en ökning med 104 413 personer eller 4,2 procent jämfört med året innan. I tre kommuner har majoriteten av befolkningen utländsk bakgrund, Botkyrka, Södertälje och Haparanda. I de flesta kommuner, 259 av 290, ökade andelen personer med utländsk bakgrund, störst ökning hade Lekeberg, Knivsta och Upplands-Bro", förklarar Statistiska Centralbyrån.

Under 2018 hade Sverige en folkökning på 1,1 procent samtidigt som antalet hushåll ökade med 1,4 procent.