Soki Walladi i Boden kom till Sverige våren 2001 och sökte då asyl. Eftersom han saknade asylskäl nekades han uppehållstillstånd och fick besked om att han måste åka hem igen.
Men att utvisa den ovälkomne afrikanen visade sig vara svårt. Enligt Migrationsverket beror det på att han vägrar samarbeta och ordna med de nödvändiga resehandlingar han behöver för att återvända, något han är skyldig att göra.
– Det finns myndigheter som kan bistå med att ordna ID-handlingar och resehandlingar om man saknar det, sade Helena Trældal, tillförordnad enhetschef på Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet i Boden, till SR förra veckan.
Psykisk tortyr
Hösten 2009 uppmärksammades Soki Walladi av en lokaltidning. Han hade då uppehållit sig mer än sju år i Sverige, trots att han saknar rätt att vistas i landet.
– Här i Sverige utsätts jag också för tortyr. Psykisk sådan! hävdade han syftandes på att han inte får mer i bidrag och egen lägenhet.
Nu har det gått mer än 15 år och Soki Walladi bor fortfarande kvar i Sverige, trots den psykiska tortyren här. I somras trädde en ny lag i kraft som innebär att asylsökare som nekats asyl förlorar rätten till bidrag. Syftet med lagen är att fungera som en piska för att förmå invandrarna att åka hem igen.
Även Soki Walladis bidrag drogs in. Men han gick till domstol och nu har förvaltningsrätten gett honom rätt. Enligt beskedet ska Soki Walladi fortsätta få bidrag, trots att han nekats asyl.
Migrationsverket har överklagat domen till kammarrätten.
– Vissa frågor är ju bedömningsfrågor när det gäller ny lagstiftning. Och det här är ju ett sådant begrepp som man inte definierat närmare och då får det helt enkelt utvecklas i praxis, säger Jan-Anders Rapp, verksjurist på Migrationsverket, till SR.
