Invandringen. De senaste fem åren har över en halv miljon människor invandrat till Sverige, ofta utan vare sig styrkt identitet eller någonting som kan liknas vid flyktingskäl. I Merit Wagers nya bok berättar tjänstemännen vid Migrationsverket initierat om sitt arbete på världens största och kanske mest bisarra invandringsmyndighet.
Gilla artikeln på Facebook
Pressbild
”Antingen driver Migrationsverkets ledning en linje som inte har stöd hos regeringen och ansvarigt statsråd eller så speglar den blåögda, blågula tillämpningen verkligen regeringens vilja. Båda alternativen är lika illa”.
Så kommenterade Krister Thelin, domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, den nyutgivna boken av Merit Wager.
I boken vill författaren ge en annan bild än den vi får läsa om i media, där cyniska tjänstemän på Migrationsverket äter tårta och skålar i champagne när de lyckats avvisa ”flyktingar”. Inte sällan handlar mediernas kritik om att ”stackars asylsökande” drabbats av ondskefulla tjänstemän vid verket.
Ibland är det befogat, ibland inte, hävdar Merit Wager. I boken vill hon visa att verkligheten inte är svart eller vit. Den är svart och vit samtidigt, som hon säger.
Som tidigare medborgarnas flyktingombudsman har hon samlat berättelser från handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket från 2008 till 2011. Texterna rymmer en rad anmärkningsvärda historier, direkt från kärnan i det svenska asylsystemet. Här är några exempel:
”Till saken hör att den enda bevisningen som den påstådda föräldern behöver ge är att de säger: ”Hej, jag heter Ali och det här är mitt barn, Hussein.”
”De flesta flyktingar (alltså som haft flyktingskäl) som jag träffat har faktiskt haft pass, med svensk visering. De har också haft andra dokument som varit äkta och som bekräftat deras berättelse.”
”Jag har fått flera samtal från förvirrade socialsekreterare som är ledsna för att deras klienter från Somalia avslöjats med att de tar bidrag både från socialen och från Migrationsverket.”
”Han hade så stora skulder hos Kronofogden att han tyckte att den bästa och smidigaste lösningen för honom var att få PUT, permanent uppehållstillstånd, i en ny identitet”.
Lars Gunnar Lundh, jurist och tidigare domare och överdirektör vid Migrationsverket, har kommenterat boken såhär:
”För egen del är jag övertygad om att texterna i denna bok, från anställda på Migrationsverket, kommer att påverka utvecklingen av såväl Migrationsverket som svensk migrationspolitik”.
