Ökningen har varit stabil sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för bidragsutbetalningarna till invandrare under de två första åren i Sverige, vilket skedde genom Erik Ullenhags etableringsreform 2010.
Arbetsförmedlingens så kallade etableringsuppdrag omfattar personer i arbetsför ålder som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa, alltså de kategorier som populärt går under samlingsbegreppet bidragsinvandrare.
Myndigheten har nu släppt statistik som visar att det knappast är något kompetensregn som Sverige åtnjuter genom bidragsinvandringen. "De flesta deltagare har förgymnasial utbildning kortare än nio år", konstaterar Arbetsförmedlingen på sin hemsida.
Antalet invandrare som får socialbidrag inom ramarna för etableringsuppdraget har ökat kontinuerligt över tid och uppgår nu till 53.082 personer.
I en graf från samma myndighet visas vad invandrarna som haft en etableringsplan pysslar med 90 dagar efter att de lämnade etableringsuppdraget, som varar i två år. Bara ca 5 procent har då fått ett arbete utan bidragsfinansiering, enligt Arbetsförmedlingen.
Enligt en rapport från 2014 var antalet som fått ett riktigt jobb efter 18 månaders etableringsbidrag endast 355 personer.
Invandrarbidragen i etableringsuppdraget är mycket höga, men drygas inte sällan ut av kommunerna genom extra socialbidrag. En nyanländ invandrarkvinna med tre barn får exempelvis 22.249 kr per månad skattefritt i bidrag, enligt en tidigare utredning som Fria Tider har gjort.
