Manuel Santos belönas för "hans beslutsamma ansträngningar att avsluta landets mer än 50 år långa inbördeskrig".
Förra månaden enades Colombias regering och den kommunistiska Farc-gerillan kring ett fredsförslag för att få ett slut på stridigheterna som sedan 60-talet kostat över 220.000 människor livet. Enligt överenskommelsen beviljas de kommunistiska kombattanterna åtalsimmunitet för sina övergrepp mot civilbefolkningen och erbjuds möjlighet att ställa upp i demokratiska val. I gengäld ska gerillan avväpnas, städa undan landminor, förstöra knarkodlingar och betala skadestånd till inbördeskrigets offer.
Vid en folkomröstning i söndags förkastades fredsförslaget med knapp marginal. Den colombianska tidningen The city paper skriver att folket vill ha fred med den kommunistiska gerillan, men vill inte gå med på att de beviljas immunitet för sina övergrepp.
Amnesty International har tidigare rapporterat om hur gerillamedlemmar utnyttjar flickor och kvinnor sexuellt. FN har i rapporter skrivit om hur Farc kidnappar och torterar människor, ibland av politiska skäl, andra gånger för att få pengar. 2009 kidnappades svensken Erik Roland Larsson och hans colombianska flickvän. Flickvännen lyckades fly, men för svensken ville gerillan ha fem miljoner dollar i lösesumma. Två månader senare släpptes Larsson och det är oklart om gerillan någonsin fick några pengar.
Nobelkommittén anser, trots folkets nej, att Manuel Santos är värd fredspriset för sina ansträngningar för att förhandla fram fred. Och även om folket röstade nej till fredsförslaget fortsätter fredsprocessen mellan regeringen och gerillan.
Juan Manuel Santos var, tillsammans med Farc-gerillan, en av de förhandstippade favoriterna till fredspriset. Nobelkommittén anser emellertid inte att gerillan förtjänar något pris och han får därför ensam ta emot det.
Enligt spelbolagen Betsson och Unibet hade många trott på en vinnare som kan kopplas till asylkaoset, som de grekiska öborna, Angela Merkel eller asylaktivisten Mussie Zerai. Anledningen är att Nobelkommittén i Norge de senaste åren gjort sig känd för sina politiskt korrekta val av vinnare, som när de 2009 gav priset till USA:s president Barack Obama.
Med årets val av vinnare tycks emellertid kommittén ha gått tillbaka till en mer traditionell uttolkning av Alfred Nobels testamente från 1895. Nobel skrev att han ville ge priset "åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser".
