Den ekonomiska situationen i många av Sveriges kommuner börjar bli riktigt "allvarlig", som Sveriges Radio uttrycker det.

Skulderna växer och en av fem är "konkursmässig".

– Skulle det ha varit ett företag skulle en av fem kommuner ha varit konkursmässig, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia, till Ekot.

Detta baserar han på kommunernas soliditet, förmågan att på lång sikt betala sina skulder. Kommunerna lider av ett negativt eget kapital och skulderna är numera större än tillgångarna.

Att bubblan inte spruckit beror på att räntorna än så länge är låga. Men den dag de stiger kommer det bli värre.

Enligt Greger Gustafson har kommunerna i princip kunnat låna pengar gratis, men när räntan i stället blir 4-5 procent kommer det enligt honom kosta "många miljoner".

Dessa kostnaderna får kommande generationer bära, menar han.

Dessutom handlar det inte bara om kommunernas banklån, utan även om stora framtida pensionsutbetalningar till kommunanställda. Enligt Ekot är kommunernas pensionsskuld hela 235 miljarder kronor.

Först går 40-talisterna i pension, sedan 50-talisterna och 15 år senare "den stora gruppen" 60-talister, påpekar Greger Gustafson.

Enligt SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog beror skuldsättningen på befolkningsökningen som kräver omfattande investeringar i bland annat skolor och förskolor. Investeringsbehovet ligger på hela 160 miljarder – per år. Hon tycker dock inte att man ska vara så orolig, även om välfärden märkbart kan komma att försämras.