EU kan ingripa i gotländsk skogsstrid

Om ni inte läst vad Bilderberg planerade år 2012, så föreslår jag att ni tar och granskar Agenda 21. 

Ni som inte vet vad Agenda 21 är, kommer att fortsätta gå på Bilderbergarnas lögner om att ”värna om miljön”. Det är rent skitsnack! De vill bara avveckla våra industrier. De talar själva om det postindustriella samhället. Det samhället där de inte behöver oss längre. 

Janez Potocnik finns bara till för att förvandla oss till ett U-land utan industrier. Var inte så dårakitga så att ni går på deras lögner om att ”värna om miljön”. Det här är samma människor som förespråkar Agenda 21. LÄS PÅ!!!

Mycket komplicerat fråga. 
I en sida är vi på väg, att EU ska bestämma över självständiga länder, vår natur och naturresurser, i förlängningen över vår industri och ekonomi, eller redan gör det.
I annan sida är det mycket illa i Sverige med rättssäkerhet och miljöfrågor, så att oftast är EU och dess domstolar enda sättet, att få rätt eller stoppa någon galenskap.

Problemet med mineral- och utgrävningsrättigheter är dock mycket djupare och seriösare, än bara en fyndighets vara eller inte vara, en ekosystems vara eller inte vara.
Om vi nu låtsas, eller vill, att Sverige är en självständig (national)stat, då är mineraltillgångar i landet inte obegränsade. Vissa ekosystem, som Gotland tex, mycket känsliga för förintelse. Man ska ta hänsyn till grundvattnet, flod- och insjöar och deras tillstånd, osv.

Det saknas övergripande syn till landets naturtillgångar. Det saknas debatt. Det saknas öppenhet. Vilka mineraler har vi och för hur många år räcker de? Vad används dessa mineraler och annat just nu? Vilken nytta får vi ut av dessa? Räknas bara arbetstillfällen, som fyndigheter ger just nu? Vilken pris betalar vi för det långsiktigt, genom utarmad mark, förstörd natur, vattensystem? Vad blir kvar till våra barnbarn och deras barnbarn? Vilken land lämnar vi efter oss? 

Att förstöra artrikedomen, straffar sig i olika sätt, mycket hårt lång tid framöver. Oftast ser och förstår vi följder många, många år efter ingreppet. Det finns massor av exempel att lära från i olika länder och tider.

Just nu utvecklar man energiskt och storskaligt järnmalmsutvinning i Norrland. Kineser vill ju köpa just nu och vi får några tusen arbetstillfällen. Vad blir kvar till våra barnbarnbarn efter att allt där är utgrävt, vet vi inte. Vad blir kvar av naturen, vad händer med grundvattnet, är också bara gissningar. Men eftersom Kineser vill just nu ha vår högkvalitativ järnmalm, är vi glatt villiga, att ödelägga en del av Gotland, bokstavligen forsla en bit, 1500 ha gånger tiotals meter i djupet, av den till Norrland, var de behövs som slaggbildare i järntillverkningen.

Vad kostar en bit av Gotland? Kostar det mindre, än skatter för malmförsäljningen till Kina ger (minus alla järnvägar, vägar, kommunikationer, husbyggnader osv i Norrland i samband med brytningen)?

Vår befolkning växer med rekordhastighet. Varifrån kommer maten till dem? Ska vi planera, att vi i fortsättningen ska importera merparten av maten? (Från överbefolkade sydliga länder?) Vi är ju på väg, att bokstavligen elda upp vår potensiell jordbruksmark, inte att tala om allmän förgiftning och ödeläggelse om jordmånen i landet?

Kan vi äta järnmalm, när jorden klarar inte, att föda oss och importen blev omöjlig eller försvagad?

Om industriprocesser och tekniskt utveckling nästa gång…