När man tar en magnecyl slår man ut all produktion av prostaglandiner i kroppen. Då lindras alla inflammationssymtomen på en gång, som feber, värk och aptitlöshet. Men det är inte självklart att man vill ta bort alla symtom – det finns ju en anledning till att de uppstår.
– Du kanske vill hämma aptitlösheten men behålla febern. Vid allvarliga akuta infektioner kan feber vara bra, säger David Engblom, docent i neurobiologi vid Linköpings universitet.
För elva år sedan fick han sitt första genombrott som forskare när han visade mekanismen bakom bildningen av prostaglandin E2 vid feber. Dessa signalmolekyler kan inte passera blod-hjärnbarriären, som ska skydda hjärnan mot skadliga ämnen. Engblom visade att de i stället kunde syntetiseras av två enzymer i blodkärlen på hjärnans insida, för att därifrån ta sig till regionen hypothalamus där kroppens termostat finns.
Forskargruppens tidigare arbeten beskrev en väldigt enkel mekanism men ännu saknades bevis på att den är viktig i verkliga livet. Den studie som nu publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience med David Engblom och hans doktorand Daniel Wilhelms som huvudförfattare bygger på försök med möss som saknar enzymerna COX-2 och mPGES1 i hjärnans blodkärl. När de infekterades med bakteriegift uteblev febern, medan andra tecken på inflammation inte påverkades.
– Detta visar att de prostaglandiner som orsakar feber bildas i blod-hjärnbarriären och ingen annanstans. Nu blir det intressant att undersöka de andra inflammationssymtomen. Sådana kunskaper kan bli användbara om man vill ta fram läkemedel som lindrar vissa symtom men inte alla, säger David Engblom.
Under flera år har det rått delade meningar om var febersignaleringen har sin källa. Tre alternativa idéer har lanserats, den ena att den härrör från cirkulerande prostaglandiner i blodomloppet, en annan som siktat in sig på immunceller i hjärnan och så Engbloms teori som betonat vikten av hjärnans blodkärl. Nu får den senare anses bevisad.
